Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

VÄr studie gÄr ut pÄ att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har Àven undersökt tillgÀngligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda pÄ om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill Ätta Är. Intervjuerna Àr bearbetade och sammanstÀllda utifrÄn de bitar som Àr viktigast för undersökningen.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kanuppstÄ mellan fartyg, hamn och kommun gÀllande deras kÀllsorteringssystem dÄ tydliga reglerför detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrÄn de olikaaktörernas perspektiv.Metoden som vi anvÀnde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstruktureradeintervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lÀmpar sig bÀst för det valda Àmnet dÄ det intefinns mycket litteratur att stödja sig pÄ.Resultatet vi kom fram till visade sig vara som vÀntat, ett befintligt problem som alla deinblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade enbetydligt större omfattning Àn vad vi trott frÄn början. Det som alla aktörerna pÄpekade var attproblemen med kÀllsortering mÄste uppmÀrksammas och med tiden lösas pÄ ett, för allainblandade parter, smidigt sÀtt..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rektorers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg samt hur de vÀljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem nÀr det gÀller integrering och anvÀndning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har dÀrför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda pÄ hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förstÄelse för hur de vÀljer att leda sin skola nÀr det gÀller arbetet med IKT. Vi har dÀrmed utgÄtt frÄn ett meso-perspektiv, dÄ studien utgÄr frÄn skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade pÄ att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som pÄverkar hur framgÄngsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsÀttningar för en inkluderande skola. Syftet Àr Àven att fÄ svar pÄ vilka ÄtgÀrder och lösningar som rektorer anser Àr av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi vÀljer att inrikta oss pÄ samverkansformer för inkludering av elever som övergÄr frÄn sÀrskild undervisningsgrupp, men Àven de elever som redan gÄr i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar vÀl eftersom studien baseras pÄ mÀnniskors egna uppfattningar.