In this study the overall aim is to find conditions for greater inclusion of pupils with SEN in X county by investigating teachers' attitudes and views on inclusion. What are the variables that may affect teachers' attitudes towards inclusion. The variables that will be studied include gender, workexperience, what age of students teachers work with and teachers' subjectknowledge. It is based on a system theory perspective with a pragmatic approach to explore how groups of activities involving or affecting each other. It is a quantitative study with a surveys selected as the method.

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lÀrandemiljö i förskolan. De faktorer som Àr av stor vikt Àr betydelsen av bemötande, innehÄll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lÀrande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen Àr hur materialet och verksamheten Àr utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhÄllit att erfarenheter Àr av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig sjÀlv och sin situation i skolan vid de olika tillfÀllena och hur förÀndras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstÄr och uttrycker Alice sig sjÀlv och sin identitet?   Hur hanterar och förstÄr Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstÄr och förklarar hon sina problem?   Hur förstÄr och pÄverkas hon av skolans berÀttelse om henne?För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfÀllen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrÄn aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framtrÀder nÄgra generella drag och aspekter sÀrskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under Ärskurs tvÄ tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina kÀnslor medan hon under senare Är strÀvar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strÀvan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, bÄde fysiskt och verbalt som syns under tidigare Är senare nÀst intill försvunnit.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lÀrande och utveckling. Detta uppdrag pÄverkar och pÄverkas av den relationella och komplexa vÀrld som skolan Àr, dÀr lÀrare befinner sig i ett fÀlt av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med sÀrskilt fokus pÄ utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frÄgor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar pÄ ett mÄngfacetterat uppdrag, dÀr specialpedagogens expertroll bygger pÄ sÀrskild kunskap, men dÀr hennes förmÄga att stödja lÀrare till ökade prestationer, Àr beroende av nÀra relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.