Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven..

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallärare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgår från den sociokulturella lärandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv där grundtanken enligt Strandberg (2006) och Säljö (2000) är att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgår ifrån är det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benämner som det relationella perspektivet, vilket karaktäriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus på inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats där respondenternas egna uppfattningar om fenomenen är viktig. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

The aim of this study was to acquire a greater understanding and knowledge about how care staff at houses with special services for people with intellectual disabilities think and work (handle situations) regarding sexuality. To achieve our goal we carried out nine semi structured interviews using an interview guide. These interviews took place in two different communities in southern Sweden. The theoretical perspectives that were used to analyze the result were Sense of Coherence, Scope of action and Normalization. The result showed that the staff considered sexuality a part of their work and a natural subject to talk about.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering.

Syftet med det här arbetet har varit att välja ut och integrera en lämplig fysikmotor med öppen källkod i simuleringsprogramvaran EWSim på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). EWSim är ett ramverk för duellsimulering i olika telekrigsscenarier. Teorin bakom fysikmotorer och några vanliga tekniker för fysiksimulering har beskrivits kortfattat. Tre fysikmotorer har presenterats och utvärderats med avseende på lämplighet för integrering i EWSim.Fysikmotorn Bullet valdes ut och integrerades i simuleringsprogramvaran. En av de huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att fysikmotorer som Bullet mest kan bidra med ökad visuell realism i EWSim.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå..

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.Datum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mäta människor ? en fallstudie på ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar..

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.