Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

Studien syftar till att undersöka idrottslÀrares kunskaper kring inkludering och om de inkluderar rörelsehindrade elever. Syftet Àr att utreda om dessa tankar skiljer sig Ät mellan de idrottslÀrare med erfarenheter av att inkludera rörelsehindrade elever och de som inte har dessa erfarenheter. I forskningsbakgrunden beskrivs exempelvis historik, vilka fördelar som finns med inkludering samt hur idrottsundervisningen för rörelsehindrade elever kan se ut. Tio idrottslÀrare valdes ut för intervju. Resultatet av vÄr kvalitativa studie presenteras utifrÄn fyra teman; begreppet inkludering, inkludering i Àmnet idrott och hÀlsa, styrdokument- lika vÀrde, samma möjligheter, och miljö och hjÀlpmedels pÄverkan pÄ inkluderingen.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Temat fo?r a?rets examensarbete 2012 a?r Inkludering och Exkludering. Arbetet skall a?ven inkludera informationsdesign och rumslig gestaltning.Jag har arbetat med ett blivande personalkontor pa? ett kompetensutvecklings- center pa? o?n Mindoro i Filippinerna. Detta kontor som a?r under uppbyggnad, a?r litet och ma?nga personer och funktioner beho?ver fa? plats.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of GĂ€vleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach.My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents.

Syftet med följande arbete Àr att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgÄng förlagd i grundskola jÀmfört med i sÀrskola. DÀrigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjÀlp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att fÄ fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att sÄvÀl lÀrande-, kamratsituation som trivsel vÀxelverkar vid uppnÄende av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förÀndring i samband med att de började i grundsÀrskoleklass.