SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Syftet med föreliggande uppsats är att visa hur skillnaden ser ut mellan lärarnas praktik och forskningens teori när det gäller att främja läsförståelse på högstadiet. I litteraturgenomgången presenteras läsprocessen och ett antal studier om vad några forskare anser främjar läsförståelse. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnår en läsförståelse som motsvarar deras ålder/utveckling; hur utvärderar skolan elevernas kunskaper inom ämnet; hur ser forskare på vad som krävs för att förbättra läsförståelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lärare som undervisar i svenska på två högstadieskolor. Resultatet visar att lärarna använder ett stort antal av de metoder som forskarna förespråkar men inte alla.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklärare på grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda på vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmänhet, samt vilka förutsättningar de anser att arbetsmetoden kräver. Jag ville även veta hur informanterna såg på skillnader i kunskapsnivåer hos elever, hur detta påverkade undervisningen samt vilka metoder de använde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lärarna har en positiv syn på ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen är styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken.

Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetssätt och metoder som används i klassrummet för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lärare på fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgår det att skolorna använder varierande arbetssätt för att främja andraspråksinlärning men också vilka arbetssätt som används mest. Resultatet visar också att skolorna har en positiv syn på olika kulturella bakgrunder men även att skolorna använder sig av kulturerna i mindre utsträckning än vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser är att lärarna är medvetna om arbetssätten och hur de gynnar flerspråkiga elever samt att de är medvetna om att olika kulturer också bör ha en större roll i undervisningen än de ges nu..

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera Lilla Bommens verksamhet med fokus på insatser och metoder, både ur ett personalperspektiv och ett brukarperspektiv. Detta för att utröna styrkor och svagheter inom verksamheten.Studien har följande frågeställningar:? Hur fungerar arbetssätten?? Hur fungerar kommunikationsprocesserna?? Vilka hinder och möjligheter kan utläsas gällande förändringsarbetet?Studien baserades på kvalitativ metod och utgjordes av en observationsstudie av stödboendet Lilla Bommen och tio semistrukturerade intervjuer med fyra boendeassistenter och sex boende på Lilla Bommen. De teoretiska perspektiven var främst symbolisk interaktionism och kommunikationsteori.Resultatet visade att de basala insatserna, alltså kost och logi fungerade bra. Arbetssättet för det kvalitativa stöd och motivationsarbetet gällande insatser och metoder utgick från kontaktmannaskap.

Implementering av integrerade affärssystem har blivit allt vanligare. Många forskningsprojekt har fokuserat på användarna och hur de har upplevt systemen. Vår fallstudie av Sardus byte av affärssystem syftar till att se hur arbetsprocess och kravformulerande vid val av affärssystem är viktiga faktorer för hur väl systemen faller ut. Arbetsprocessen förutsätter en väl sammansatt projektgrupp med representanter från alla nivåer i organisationen och kravställandet ska också involvera alla nivåer för att täcka in de olika informationsbehov som finns i en organisation beroende på var den hanteras och med vilket syfte. Vi finner i vår fallstudie, som beskriver en tvåårig process för att byta system, ett skolboksexempel på en lyckad satsning både vad gäller arbetsorganisation och kravställande.

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes.

SammanfattningI Sverige drabbas ca 10000 personer årligen av lungemboli (LE). En vanlig bakomliggande orsak till LE är djup ventrombos. Tromboserna brukar vanligen sitta i benets eller bäckenets djupa vener. För att påvisa LE krävs att patienten genomgår olika radiologiska metoder såsom t.ex. datortomografi (DT) eller lungscintigrafi.Syftet med denna studie är att beskriva radiologiska metodval vid utredning av LE, för- och nackdelar med de olika metoderna och i vilka fall respektive metod föredras. I databasen Pubmed söktes vetenskapliga artiklar som analyserar vilken av de radiologiska metoderna som föredras vid LE.

Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

Rapporten handlar om databaser och olika problem som kan uppstå under arbetet i den. Transaktionshantering är en viktig del av databashantering. Vad händer när två transaktioner försöker att komma åt samma dataobjekt? Vad händer när det uppstår deadlocks och hur hanteras dessa?Vilka metoder finns det för att få arbetet i en databas att flyta utan att det uppstår några kollisioner mellan transaktioner. Vilka av dessa metoder passar bäst i vilka databaser.

Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden, Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat fingeravtryck.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen..

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.