Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användningvid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ettvisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuelltperspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedömahur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra dettagränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testasverktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på attverktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiskaanvändargränssnitt i utvecklingsmiljöer..

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.

Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Flertalet företag verkar idag i en värld som kännetecknas av snabba förändringar och hård konkurrens. Det ställs högre krav på organisationers ekonomistyrning vilket medför att den traditionella budgeten ersätts eller kompletteras med ett eller flera verktyg. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett företag använder en metod för att styra sin organisation med rullande prognoser i kombination med balanserade styrkort. För att få svar på detta gjorde vi en fallstudie inom en division i en processindustri. Studien visade att företaget brutit ned sin vision och strategi genom en kombination av verktygen.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning.

Detta arbete tar sin grund i forskning om speldesign med avseende på hur en tutorial utformas och tar även hänsyn hur spel som utvecklas i lärande syfte används samt hur program utformas med hjälp av människo-data interaktion. Baserat på detta identifieras en problemformulering rörande hur element som tillhör respektive inte tillhör spelet kan användas för att förmedla information. Utifrån detta skapas två tutorialversioner, en explicit och en integrerad. Dessa utvärderas sedan i en studie och resultatet från studien antyder att element som är utanför spelet framgångsrikt kan användas för att öka underhållningsvärdet samt immersionsnivån hos en spelare, medan den integrerade versionen främjade inlärning mer. Fortsatt forskning skulle kunna inbegripa att reda ut huruvida det går att få en integrerad version med högre underhållningsvärde som främjar immersion, eller för att utvinna mer kunskap om hur inlärning sker via spel. .

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa elevers erfarenheter av IKT-användningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i åk 1 på gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers användning av webb-baserade diagnostisk programvara.

På dagens operativsystem körs ett växande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare är undermålig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene användare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning på problemet föreslås en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat på denna information tillhandahålla gruppering av processerna. Syftet är att ge användaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

I Sverige spelar skogsnäringen en betydande roll för landets ekonomi och sysselsättning. Råvaruförutsättningarna har stor påverkan på produktionen i ett sågverk, och produktionen har ett divergerande flöde. Höga råvarukostnader ställer krav på ett högt råvaruutnyttjande där inget lämnas åt slumpen. Lönsamheten i en komponentfabrik bygger på ett högt utbyte av insatt råvara. Produktionens biprodukter ska i så hög grad som möjligt utgöras av homogent virke och andelen flis och spån skall minimeras.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

I denna rapport ställer vi frågan: Hur ser processen ut för insamling av erfarenheter från en organisations verksamhetsprocesser? Vi antar att det finns en optimal insamlingsprocess som inte överensstämmer med den existerande insamlingsprocessen. Syftet är att ge en idé till riktlinjer för hur en optimal insamlingsprocess kan konstrueras. Vi har gjort vår empiriska studie på en enhet i Försvarsmakten. I studien har vi koncentrerat oss på processägare och processaktörer.

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade.