I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats.Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område.

Det finns ett ökat tryck i samhället idag på att ta socialt ansvar för andra och att agera etisktkorrekt. Det uppmärksammas så gott som varje dag nya orättvisor runt om i världen ochinformationen blir allt mer lättillgänglig. Människor matas ständigt med rapporteringar omkatastrofer som härjar i den här stunden, samtidigt som standarden för länderna i väst har nåtten god nivå. Utvecklingsländerna och deras befolkning är de som är mest utsatta och i envärld fylld av orättvisor är barnen de som är mest sårbara. Det är ett faktum att ett stort antalbarn i världen lever under oacceptabla förhållanden vilket ett antal hjälporganisationerförsöker uppmärksamma och hjälpa.Hjälporganisationerna kan använda sig av en mängd olika verktyg för att hjälpa barn ivärlden.

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..

Titel: Ett komplicerat förhållande - om relationen mellan lobbying och marknadsföringFörfattare: Pernilla Jansdotter & Emma JosefssonHandledare: Christine TidåsenNivå: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hp, VT 2011Nyckelord: Lobbying, PR, marknadsföring, tabu, marknadskommunikationProblemformulering: Hur använder företag lobbying ur ett PR- och marknadsförings-perspektiv och anses det vara en tabubelagd form av marknadskommunikation?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur företag kan använda sig av lobbying ur ett PR- och marknadsföringsperspektiv samt hur allmänheten, företag och politiker ser på fenomenet.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Sex semistrukturerade intervjuer med lobbyister och andra lobbyarbetare har genomförts. Ytterligare 20 mindre intervjuer med allmänheten samt en sekundärempirisk undersökning har utförts.Teoretisk referensram: Kapitlet inleds med en beskrivning av begreppet lobbying, hur kopplingen till PR och marknadsföring ser ut samt hur lobbyarbetet går till. Därefter beskrivs allmänhetens, politikers och företags inställning till lobbying.Empirisk studie: I empirin presenteras materialet från alla våra intervjuer samt vår sekundärempiriska undersökning.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation.Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar.

Syftet med vår forskning är att undersöka varför inte fler företag inom resebranschen i Sverige har valt att rikta mer av sin marknadskommunikation till, och valt att fokusera mer på 50+ marknaden, trots att mycket fakta belyser segmentets attraktivitet. Vi har valt en deduktiv undersökningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Telefon- och mailintervjuer ligger till grund för vår insamling av empirin.De teoretiska aspekter som vi valt är orsaker till ignorans av 50+marknaden, image, universell design, kognitiv ålder, kommunikationsteori och age cohort. Dessa har i avsikt att hjälpa oss tolka det empiriska materialet. Vi har valt att intervjua en kommunikationsdirektör och marknadschefer på ledande svenska resebolag, grundaren och delägaren av Senioragency Stockholm samt en framtida entreprenör i resebranschen.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syfte: Ta reda på vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-åringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmässigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillämpar främst teorier som berör de fyra designaspekterna som är centrala för vår problemformulering. Även teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten används. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 år.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svårbeskrivbar eller oanalyserad känsla. Trots sin svårbeskrivbarhet är upplevelse inget nytt eller ouppmärksammat. Redan på 1970-talet skrevs det om hur människans behov skulle gå från det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag är upplevelse ett väl använt ord, speciellt inom marknadskommunikation där flera kommunikationsbyråer idag säger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen är att studera vilket värde byråer inom kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

: Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka kundlojaliteten inom Länsförsäkringar Bergslagen samt ge förslag på taktiska åtgärder som företaget kan använda sig av vid utformandet av sin marknadskommunikation för att vidare utveckla och bibehålla lojaliteten hos sina lantbrukskunder..

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.