Sökresultat:
646 Uppsatser om Integrerad läroplan. - Sida 41 av 44
Materialdokumentation inom BIM
Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte ? detta i samband med att BIM kommer att ersÀtta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, Àven kallat objektsbaserad informationshantering, anvÀnds idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential.FörÀndringar sker Àven betrÀffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav Àr inte lÀngre enbart lagstadgade, utan kommer Àven frÄn fastighetsÀgarna sjÀlva.
Ăstgötska jordbrukares medvetenhet om och instĂ€llning till vĂ€xtskyddsmedel : En intervjustudie
Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.
Behov av ökad integration inom Supply Chain : Bakomliggande orsaker till att medelstora företag implementerar EDI
I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning anvÀndas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem Àr Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar tvÄ företagspartners affÀrssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst pÄ grund av de arbetstillfÀllen medelstora företag genererar utan Àven deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka pÄ grund av deras betydelse inom samhÀllet och har i denna studie undersökt pÄ vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B vÀljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.
Att larma eller inte larma
: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhÀllet och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i vÀrlden med produktion oftast belÀgen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i vÀrdekedjan som i stor utstrÀckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansÀttande moment utförs i fabrik i lÄglönelÀnder. Ett av dessa moment Àr larmning av varor. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg gÄr till i svenska A-lÀge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakÄt i vÀrdekedjan skulle kunna pÄverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar larmningsmomentets placering i vÀrdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur pÄverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakÄt i vÀrdekedjan? Den empiriska studien Àr indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrÄgade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor frÄn valda modeföretag.
EA & Organisation ? Att kartlÀgga en kartlÀggningsprocess
Denna litteraturstudie fokuserar pĂ„ Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie dĂ„ access till företag med information kring EA ansĂ„gs vara svĂ„r och utesluter dĂ€rför intervjuer och andra direkta tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt dĂ„ vi upptĂ€ckte att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ vettig information. Zifa konferensen Ă€r en internationell EA-konsult konferens som föresprĂ„kar konsulter och sĂ€ljtekniker istĂ€llet för att fokusera pĂ„ grundvĂ€rdena av EA. Detta föreslĂ„r att ett objektivt resultat bara kunde erhĂ„llas genom en litteraturstudie. Ănnu en anledning bakom valet av studie Ă€r att EA Ă€r en grundlĂ€ggande process pĂ„ detaljnivĂ„, denna inkluderar basala saker sĂ„ som inköps-/försĂ€ljningspriser.
Ăstra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„
Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Ăstra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Ăstra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.
Ăvervakning av luftflödeshastighet istoftavskiljare
Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.
UtvÀrdering och verksamhetsutveckling. Om förutsÀttningar och hinder för konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer
Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr
subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas
tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.
FrÄn cykelvÀg till cykelstrÄk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstrÄksutredningar
I dag Àr organisation bristfÀllig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i mÄnga kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet Àr svÄrt att uppnÄ
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, dÄ helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett strÄktÀnk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhÀngande nÀt som i sin tur blir
lÀttare att sammanlÀnka till ett mer finmaskigt nÀt. Det hÀr bidrar
till mer gena, snabba och sÀkrare cykelvÀgar.
Det Àr viktigt att se till brukarnas behov och mÄl med fÀrden, för att
tillgodose deras krav pÄ utformning. Samtidigt Àr det viktigt att
undersöka varför mÄnga personer vÀljer att avstÄ frÄn att bruka
cykeln som fÀrdmedel, för att kunna utveckla strÄken och
förhoppningsvis fÄ fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler vÀljer cykeln som fÀrdmedel, 30 procent av alla resor sker pÄ
cykel (www.malmostad.se 2013021 5).
Resursplaneringsstöd för tÄgtrafik : Analys av SJ AB.s operativa hantering av lok och vagn
Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.
Dynamisk Ledarutveckling : En ny metod för personlig utveckling av ledare skapad genom integration av tvÄ etablerade metoder för personlig utveckling
Syftet med denna studie Àr att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillÀmpning, personlig utveckling av ledare.Integrationen görs med hjÀlp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bÀgge ingÄende metoderna vÀrderas enligt faststÀllda kriterier. Samma kriterier anvÀnds sedan för att vÀrdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnÄtt en jÀmförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som Àr centrala och relevanta för metoder och metodskapande.Studien skall besvara en rad olika frÄgestÀllningar sÄsom: GÄr det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat pÄ av tvÄ befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad hÀnder nÀr man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bÀgge metoderna? Vad Àr kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling?Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra dÄ det förelÄg en tillrÀckligt god grundlÀggande förenlighet mellan de tvÄ ursprungsmetoderna pÄ en rad nyckelomrÄden.
Konstruktion av kabelvinda till LindeÂŽs truck T16
Linde Material Handling AB i Ărebro kundanpassar truckar och har i sitt
produktutbud truckar med inbyggd laddare. Detta för att ge kunden en
flexibel lösning, som inte Àr beroende av en specifik laddstation eftersom
truckarna dÄ har en anslutningskabel som ansluts till ett vanligt
vÀgguttag. Det finns Àven en sÀkerhetsbrytare som kontakten mÄste placeras
i efter laddning, sÀkerhetsbrytaren Àr till för att förhindra att trucken
körs ivÀg med kontakten kvar i vÀggen. Arla Àr en stor kund till Linde
Material Handling, de har haft synpunkter pÄ anslutningskabel och
efterfrÄgat en kabelvinda för förvaring av kabeln. MÄlet med detta
examensarbete Àr att leverera en fungerande prototyp pÄ förvaringen av
kabeln i trucken som uppfyller kundens behov.
Skattning av den integrerade hydrauliska konduktivitetens variation kring TunÄsens infiltrationsanlÀggning : En utredning av pÄverkan frÄn möjliga osÀkerheter i befintlig information
Estimation of the variation in the integrated hydraulic conductivity around the TunÄsen infiltration facility - An investigation of the effects of uncertainties in existing informationAlmost half of Sweden?s drinking water volume is produced from groundwater. The main fraction of this is extracted from eskers, some of which allow for very large extraction rates. Despite this, the groundwater volume is not sufficient in some areas. This has led to an extensive use of artificial recharge.In Uppsala, the total volume added through artificial recharge is divided between four infiltration facilities.
Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum
I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring
köpcentrum.
PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att
innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak.
Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första
inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer.
Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen
dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.