Sökresultat:
639 Uppsatser om Integrerad förskoleklass - Sida 41 av 43
UtvÀrdering och verksamhetsutveckling. Om förutsÀttningar och hinder för konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer
Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr
subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas
tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.
FrÄn cykelvÀg till cykelstrÄk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstrÄksutredningar
I dag Àr organisation bristfÀllig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i mÄnga kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet Àr svÄrt att uppnÄ
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, dÄ helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett strÄktÀnk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhÀngande nÀt som i sin tur blir
lÀttare att sammanlÀnka till ett mer finmaskigt nÀt. Det hÀr bidrar
till mer gena, snabba och sÀkrare cykelvÀgar.
Det Àr viktigt att se till brukarnas behov och mÄl med fÀrden, för att
tillgodose deras krav pÄ utformning. Samtidigt Àr det viktigt att
undersöka varför mÄnga personer vÀljer att avstÄ frÄn att bruka
cykeln som fÀrdmedel, för att kunna utveckla strÄken och
förhoppningsvis fÄ fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler vÀljer cykeln som fÀrdmedel, 30 procent av alla resor sker pÄ
cykel (www.malmostad.se 2013021 5).
Resursplaneringsstöd för tÄgtrafik : Analys av SJ AB.s operativa hantering av lok och vagn
Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.
Dynamisk Ledarutveckling : En ny metod för personlig utveckling av ledare skapad genom integration av tvÄ etablerade metoder för personlig utveckling
Syftet med denna studie Àr att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillÀmpning, personlig utveckling av ledare.Integrationen görs med hjÀlp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bÀgge ingÄende metoderna vÀrderas enligt faststÀllda kriterier. Samma kriterier anvÀnds sedan för att vÀrdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnÄtt en jÀmförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som Àr centrala och relevanta för metoder och metodskapande.Studien skall besvara en rad olika frÄgestÀllningar sÄsom: GÄr det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat pÄ av tvÄ befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad hÀnder nÀr man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bÀgge metoderna? Vad Àr kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling?Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra dÄ det förelÄg en tillrÀckligt god grundlÀggande förenlighet mellan de tvÄ ursprungsmetoderna pÄ en rad nyckelomrÄden.
Konstruktion av kabelvinda till LindeÂŽs truck T16
Linde Material Handling AB i Ărebro kundanpassar truckar och har i sitt
produktutbud truckar med inbyggd laddare. Detta för att ge kunden en
flexibel lösning, som inte Àr beroende av en specifik laddstation eftersom
truckarna dÄ har en anslutningskabel som ansluts till ett vanligt
vÀgguttag. Det finns Àven en sÀkerhetsbrytare som kontakten mÄste placeras
i efter laddning, sÀkerhetsbrytaren Àr till för att förhindra att trucken
körs ivÀg med kontakten kvar i vÀggen. Arla Àr en stor kund till Linde
Material Handling, de har haft synpunkter pÄ anslutningskabel och
efterfrÄgat en kabelvinda för förvaring av kabeln. MÄlet med detta
examensarbete Àr att leverera en fungerande prototyp pÄ förvaringen av
kabeln i trucken som uppfyller kundens behov.
Skattning av den integrerade hydrauliska konduktivitetens variation kring TunÄsens infiltrationsanlÀggning : En utredning av pÄverkan frÄn möjliga osÀkerheter i befintlig information
Estimation of the variation in the integrated hydraulic conductivity around the TunÄsen infiltration facility - An investigation of the effects of uncertainties in existing informationAlmost half of Sweden?s drinking water volume is produced from groundwater. The main fraction of this is extracted from eskers, some of which allow for very large extraction rates. Despite this, the groundwater volume is not sufficient in some areas. This has led to an extensive use of artificial recharge.In Uppsala, the total volume added through artificial recharge is divided between four infiltration facilities.
Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum
I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring
köpcentrum.
PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att
innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak.
Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första
inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer.
Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen
dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.
Produktutveckling av klÀmskydd
Abstrakt KlÀmning mellan dörrblad och dörrkarm Àr en frekvent förekommande olyckstyp som drabbar sÄvÀl barn som vuxna i alla Äldrar. I genomsnitt drabbas var fjÀrde svensk nÄgon gÄng under sin livstid av sÄ pass allvarliga skador till följd av klÀmning i dörr, att sjukhusvÄrd krÀvs. Som regel Àr det handens fingrar som skadas. PÄ marknaden finns ett stort utbud av tekniska lösningar som i nÄgon mÄn syftar till att förhindra klÀmskador i kontakt med dörrar. Dock Àr de flesta av dessa lösningar utformade för dörrens gÄngjÀrnssida.
Produktutveckling av klÀmskydd
Abstrakt
KlÀmning mellan dörrblad och dörrkarm Àr en frekvent förekommande olyckstyp som
drabbar sÄvÀl barn som vuxna i alla Äldrar. I genomsnitt drabbas var fjÀrde
svensk nÄgon gÄng under sin livstid av sÄ pass allvarliga skador till följd av
klÀmning i dörr, att sjukhusvÄrd krÀvs. Som regel Àr det handens fingrar som
skadas.
PÄ marknaden finns ett stort utbud av tekniska lösningar som i nÄgon mÄn syftar
till att förhindra klÀmskador i kontakt med dörrar. Dock Àr de flesta av dessa
lösningar utformade för dörrens gÄngjÀrnssida. För dörrbladets lÄssida
existerar inget klÀmskydd som kan göra ansprÄk pÄ att vara heltÀckande.
Hur kan spannmÄlsproducenter skapa kundanpassning? : fallet SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp
Marknadssituationen för spannmÄl stÀller inte krav pÄ att producenten mÄste veta vart
spannmÄlen tar vÀgen efter att den har skördats. DÀrför fokuserar spannmÄlsproducenter
pÄ avkastningsvolymen i sina anstrÀngningar att fÄ en sÄ hög intÀkt som möjligt.
Livsmedelsindustrin kan vÀlja mellan de olika kvaliteter, som finns pÄ marknaden, för att
ingÄ i den egna processen. UtifrÄn denna utbuds- och efterfrÄgesituation skapas
marknadspriser pÄ de olika varorna.
Denna marknadsbild hÄller pÄ att förÀndras efter hand som förÀdlingsföretagen inser att
de kan fÄ tag pÄ produkter, som bÀttre passar in i deras produktionsprocesser, om de gÄr
direkt till rÄvaruproducenterna och stÀller krav pÄ dessas produktion. Eftersom denna
situation Àr ny för bÄda parter, uppstÄr en del problem sÄvÀl i förstÄelse för de övriga
aktörernas produktionsförutsÀttningar som i prissÀttningen pÄ produkterna.
Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begrÀnsningar, som
rÄvaruproducenter och industri har för att Ästadkomma en god samordning vid
utformningen av produkter och dÀrigenom öka lönsamheten för bÄda parter. För att
utvÀrdera samordningsmöjligheterna anvÀnds SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp sÄsom
fallföretag, och det gÀller dÄ samordningen mellan detta företag och nÄgra av dess kunder
? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.
Hur arbetar pedagoger i förskolan : Hur anvÀnder pedagoger i förskolan bildskapande för att frÀmja barnets sprÄkutveckling
Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.
Ledningssystem för informationssÀkerhet: kartlÀggning av SFK Certifiering AB Ätaganden för att uppnÄ ackreditering enligt ISO 27006:2007
Information Àr en oumbÀrlig tillgÄng i all affÀrsverksamhet och Àr ofta nyckeln till organisationers tillvÀxt och framgÄng. Korrekt information vid rÀtt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgÄng eller misslyckande. Eftersom affÀrsvÀrlden idag Àr integrerad och dÀrigenom sÄrbar Àr det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. InformationssÀkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgÄngar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad sÀkerstÀlls. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssÀkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssÀkerhet implementeras och certifieras.
Det kÀnns som att det inte riktigt Àr skrivet för sÀrskolans elever - Implementering av Lgr 11 i matematik för grundsÀrskolan
Bakgrund
GrundsÀrskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad Àn kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya lÀroplanen (Lgr 11) och det Àr idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssÀttningen har frÄn att vara ?utifrÄn elevens förutsÀttningar? i Lpo 94 övergÄtt till tydligare krav pÄ kunskap. FrÄgan var hur denna betoning pÄ kunskaper tagits emot i grundsÀrskolan och framför allt gÀllande matematiken.
Integrerat vÀxtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. Ă
r 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel?.