Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler Integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att Integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om man kan främja elevers lärande inom matematiken med hjälp av musik och hur lärare ställer sig till detta arbetssätt. Vår undersökning har grundats på att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strävar efter att Integrera olika ämnen med varandra. De frågeställningar vi utgått från: Hur ställer sig lärare till dagens matematikundervisning och till att man Integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lärare Integrerar dessa ämnen och finns det någon koppling till vilken ålder på eleverna lärarna undervisar för? Vilka metoder använder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlärningssätt leda till och hur kan man sporra lärare att använda estetiska ämnen i undervisningen? För att få dessa frågeställningar besvarade valde vi att göra två intervjuer, den ena med en lärarutbildare i matematik och den andra med en lärarutbildare i musik.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De ämnena som vi valt att Integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Under våren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lära mig mer om HLA och hur man kan använda det för att Integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förändra på något vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fått en standardisering på hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa måste klara av att göra. HLA är alltså en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).

För att tillverkande företag ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga i tider där tillgången på billig arbetskraft ökar, med ökad konkurrens som följd, är det viktigt att nya strategier utvecklas för att säkerställa långsiktig överlevnad. En strategi för detta är att Integrera varor och tjänster som tillsammans skapar bättre erbjudanden med ökat kundvärde. Syftet med arbetet är att få kunskap om ett tillverkande företag har de förutsättningar som krävs för ett erbjudande där vara och tjänst är fullständigt Integrerade. Studiens forskningssyfte har varit undersökande samt beskrivande med en deduktiv teorianvändning. En kvalitativ forskningsmetod har använts vid studien, där forskningsstrategin utgjorts av en enskild fallstudie.

Syftet med den här undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare åren, som har rörelse som ett prioriterat mål i undervisningen. Vårt undersökningssätt var intervjuer och våra respondenter var rektorer, lärare och elever på de aktuella skolorna. Ett av målen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att Integrera rörelse med andra ämnen. Vårt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjäl - som brinner för ämnet i fråga.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att Integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Vad innebär musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollärarna ansåg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. Glädje, inlevelse och spontanitet är även en viktig del i musik och rörelseverksamheten, något som förskollärarna genomgående tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vår studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat Integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

Denna studie berör förtätning av ett redan bebyggt område i Uppsala och hur förtätning påverkar förhållandet till befintliga grönområden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder på en tillväxt med drygt 2000 invånare per år fram till 2030. Med den tillväxten krävs fler bostäder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgått en förändring. I stället för att som förr främst exploateras i periferin, växer och planeras numera staden även inåt genom förtätning. För att klara miljömål och Integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tätare genom bebyggelse och infrastrukturer.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusområden inom samhällsplaneringen som influerar utformningen av människors närmiljö. Detta arbete framhåller EU:s och Västra Götalandsregionens inverkan på Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera Västra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken är en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskärna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som främjar en långsiktig hållbar samhällsutveckling vilka sedan jämförs med den pågående utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framställa ett utvecklingsförlag Förslaget har som målsättning att Integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.