Fortsätt blås!
En studie av kulturskolornas och musikkårernas arbete för elevernas fortsatta musicerande
I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligengynna både kulturskolorna och musikkårerna!? Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet ochskolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.3? Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med deorkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslåsamverkansprojekt.? Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig påde rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad tex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de äventvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka deyngre