Syftet var att kartlägga klinisk praxis gällande ultrafiltrationshastighet (UFR) under hemodialysbehandling samt beskriva i vilken omfattning rekommenderad ultrafiltrationshastighet överskrids. Vidare var syftet att beskriva skillnader i UFR mellan män och kvinnor samt mellan patienter som har haft dialys kortare eller längre tid än 18 månader. Föreliggande studie utgick från DOPPS rekommendation där UFR inte bör överstiga 10 ml/h/kgkroppsvikt. Att överstiga rekommenderad UFR har enligt tidigare forskning visat en ökad risk för patienten genom högre morbiditet och mortalitet. Designen som användes var en beskrivande tvärsnittsstudie.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Människor förutsätter att möten med vårdpersonal är goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ: Att få information och känna delaktighet: Att få stöd genom god kommunikation och relation: Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever översätter mellan tre matematiska språkformer (symbolspråk, matematiskt språk och vardags-språk). Studien använde ett slags test, en kunskapsdiagnos, för att undersöka detta. Gymnasieelever från samma program i tre olika årskurser fick möjlighet att delta i studien. Diagnosen var uppdelad i tre översättningsområden: från matematiskt språk till symbolspråk, från symbolspråk till matematiskt språk och till sist från symbolspråk till vardagsspråk. Resultatet visar att gymnasieeleverna, oavsett årskurs, har problem med översättningarna.

Arbetsterapeuter tillfrågas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostäder. Det finns ingen forskning eller sammanställning om hur det egentligen förhåller sig i den fysiska miljön på gruppbostäder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlägga den fysiska tillgängligheten på gruppbostäder i förhållande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktär. Mätningar genomfördes på 18 gruppbostäder för vuxna med beslut enligt LSS.

Reumatiska systemsjukdomar anses vara ovanligt förekommande. De är kroniska, obotliga och svåra att diagnostisera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med reumatisk systemsjukdom. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera elva vetenskapliga artiklar som ingick i studien. I resultatet framkom att personer upplevde att de fick dålig information om sjukdomen då vårdpersonalen upplevdes som okunniga.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.  I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till.  De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.    För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.  .

Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som Inte deltar, men även de som gör det.

Studiens syfte är att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande..

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt läggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebär. Teorikapitlet består i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshänseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. Därefter en handelsteoretisk jämförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Friskvård har visat sig både öka produktiviteten och minska sjukfrånvaron hos de anställda. Personliga attityder och inställning har betydelse för om individer deltar i friskvård. Bristande information och upplevd krånglighet är orsaker till att friskvårdsbidraget inte nyttjas. I Sverige nyttjar ca 40 % av de anställda den friskvård som erbjuds. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om samt deltagande i friskvård.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.