Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frågor som rör långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa. I Sverige är i dag kvinnor överrepresenterade när det kommer till långtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram på arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen är att kartlägga fem långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseområde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som påverkar om kvinnorna hjälps av att vara i ett åtgärdsprogram. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju när jag samlat in mitt empiriska material.

SammanfattningNästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen.Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC.Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien.

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjälp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. Målet är att förbättra den miljökommunikativa processen där de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutsläpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju där Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjälp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att både delta i projektet och förändra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Denna uppsats handlar om medlemskap i körer. Uppsatsen utgår ifrån Södertörns studentkör i Flemingsberg i södra Stockholm. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gör att individer börjar sjunga i kör, samt vad det är som gör att de stannar kvar som medlemmar.Uppsatsen vilar på data som har samlats in från Tone Bianca Dahls och Hans Lundgrens böcker om körer. Dessa utgör huvuddelen av materialet. Deras antaganden förstärks genom att de kopplas till marknadsförings-, motivations- och organisationsteorier.Huvudantagandet i denna uppsats är att det är viktigt för körer att både attrahera nya medlemmar liksom att behålla befintliga.

Kronisk smärta är vanligt förekommande bland befolkningen och kan ge stor påverkan på det dagliga livet. Personer med kronisk smärta blir ofta överkänsliga i det centrala nervsystemet (central sensitisering). Läkemedlet capsaicin är potent för att lindra smärta och lugna ett överretat nervsystem. Syfte: Att utvärdera effekten av capsaicinkräm på självskattad smärta och aktivitetsnivå hos patienter med långvarig, benign smärta från rörelseapparaten. Metod: Av 40 tillfrågade personer valde 13 att delta.

Uppsatsen behandlar socialtjänstlagens ekonomiska bistånd och dess villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som kan ställas på en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnämnd. Vidare besvaras den omvända frågan; vilka krav som inte kan göras gällande gentemot den biståndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på rättsfall från Regeringsrätten och till viss del även kammarrätterna. Socialtjänstens insatser skall bygga på principerna om frivillighet, självbestämmande och integritet.

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för mångainnehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet medprojektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts avklienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, somhade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom attanonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter,65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat medfamiljerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala omämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare.

Vad som utgör en begränsning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig brett åt beroende på individ och situation, men ett gemensamt drag är deras osynliga karaktär. Att funktionsnedsättningen inte syns på utsidan behöver inte i rätt miljö utgöra ett hinder, men det ställer då också krav på omgivningens grad av tillgänglighet och bemötande. Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning rapporteras som tio gånger vanligare jämfört med befolkningen i övrigt vilket också bidrar till att åtgärder bör genomföras. Att öka möjligheterna för den aktuella målgruppen till att bli mer fysiskt aktiva är en väg att gå. Syftet med uppsatsen var att undersöka gymmens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.