Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt Intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

SammanfattningBakgrund: Dagens stillasittande livsstil med ökat Intag av energigivande ämnen resulterar i ett konstant anabolt hormonellt påslag. Detta leder till ökad övervikt och andra välfärdssjukdomar. Det rekommenderas att individer håller sig till en hög måltidsfrekvens med jämna mellanrum under dagen. Detta har börjat ifrågasättas med konkurrerande alternativ som involverar en tidigare samhällslivsstil så långt som 10 000 år sedan, då måltidsfrekvensen inte kunde planeras på samma sätt som idag.Syfte: Syftet är att under sju veckor undersöka effekten av två stycken veckovisa 24-timmars periodiska förbud mot Intag av energigivande ämnen, med implementering av fysisk styrketräning och dess effekt på lean body mass (LBM) och fettvikt hos yngre individer.Metod: Två separata 24-timmars perioder av fasta i samband med tre separata styrketräningstillfällen genomfördes per vecka under sju veckor. Kroppsmått gällande kroppsfett i procent, fettvikt i kilogram (kg), kroppsdimensioner i centimeter (cm), LBM och total kroppsvikt i kg togs innan och efter studiens genomförande.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida Intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om Intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;Påverkar Intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?Påverkar Intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?Kan Intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hälsa. Trots det är det få idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. Styrketränande individer får ofta i sig mer protein än de behöver och under de senaste åren har användningen av proteintillskott ökat. Ett för högt Intag av protein kan vara skadligt för hälsan och kostsamt för såväl plånbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebär att det är av intresse att undersöka individers attityder om man vill förändra deras beteende.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har Intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning.

Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 människor av osteoporosrelaterade frakturer varje år och av dessa är det främst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna någon gång under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur är 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har från början är avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och därför är prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva åtgärder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primär osteoporos.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat Intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat Intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och Intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Bakgrund: I Sverige drabbas vuxna av i genomsnitt en till två förkylningar per år och barnminst dubbelt så ofta. Totalt betalade Försäkringskassan ut 4 656 667 vab-dagar (vård avbarn) under år 2010. Probiotiska bakterier i tarmen konkurrerar med sjukdomsframkallandeorganismer och reducerar dess förekomst i tarmfloran. Om probiotika kan användas för attminska eller åtminstone förkorta sjukdomstiden skulle det vara en enkel metod till en relativtlåg kostnad vilket sparar tid, pengar och lidande för alla parter.Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka huruvida ett dagligtIntag av probiotika skulle kunna skydda mot eller lindra förkylning, feber ochinfluensasymtom.Sökväg: Litteratursökning i databaserna PubMed och Scopus har genomförts. Sökord somanvändes i olika kombinationer var: probiotics, effect, common cold, fever, flu, influenza,respiratory diseases, lactobacillus och bifidus.Urvalskriterier: Inklusionskriterier vid litteratursökningen var humanstudier i RCT-form därinterventionen varit dagligt bruk av probiotika.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks Intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.