This essay is focused on the questions of and responsibility for where, when, how and why communication and meetings through archaeology should take place. I have critically studied Swedish public archaeology through three diverse archaeological excava­tions, one took place in the end of the 1980s, and two others in 2012.I have asked for under what circum­stances and with which goals the public efforts become possible. I have inter­viewed leaders for the archaeological excavations and/or the public efforts and questi­o­ned how and why they reached out to the public. I also searched for results and effects in order to problematize and value the public activities.Through interpretation of the resear­ched material it becomes clear that economic issues as well as archaeo­logists interests and engagements are of vital importance for public archaeology. Co-operation in the local community and archaeological documentation is crucial for the deve­lopment of archaeology and its role in society.Keywords: Public archaeology, Community archaeology, Heritage, Communication, Manage­ment, Historic environment education, Time Travel, Living history.

Hunting ground graves were distinguished as a separate category during the 1930s.         There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies.This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective.To find the answers to these questions two surveys have been done.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Jag undersöker hur ett bra lÀromedel i historia 4-6 för andrasprÄkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen pÄ omrÄdet och gör intervjuer med lÀrare och förlag. Idag finns det inget andrasprÄkslÀromedel i historia 4-6. LÀrarna som svarat pÄ min enkÀt anser inte att de historieböcker som de anvÀnder fungerar sÀrskilt bra för andrasprÄkselever. LÀrarna Àr i hög utstrÀckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat lÀromedel för andrasprÄkselever.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som Äterger platsens historia i en besökstrÀdgÄrd. DÄtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfÀlliga trÀdgÄrdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hÀnsyn Àr tagen till bestÀllarens tankar och önskemÄl. Platsen som jag utgÄtt frÄn under arbetet Àr en HÀlsingegÄrd med anor frÄn 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgÄ.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur studenter pĂ„ ?nya lĂ€rarutbildningen? med inriktning pĂ„ historia upplever sin Ă€mnesutbildning i allmĂ€nhet och sin Ă€mnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhĂ„ller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera Ă€mnesdidaktiska frĂ„gor. För att svara pĂ„ detta genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer med tio lĂ€rarstudenter som har lĂ€st minst 40 poĂ€ng av kursen Historia för lĂ€rare, pĂ„ högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden. Som teori anvĂ€nds Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt SchĂŒllerqvists teori om Ă€mnesdidaktik i den ?nya lĂ€rarutbildningen?.

This is a paper in human osteology which concerns a paleopathological investigation about a possibly male dwarf from the early middle-age graveyard at the site of Löddeköpinge in SkÄne, Sweden..

Undersökningen anknyter till SkÄnes danska förflutna. Riksdagen Är 1720 bildar en bas för undersökningen, dÀr de skÄnska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrÄn en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, dÀr jag Àr intresserad av att undersöka om det finns nÄgot i de skÄnska representanternas sÀtt att uttrycka sig som gÄr att hÀrleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul SartreŽs existentialism and Ferdinand AlquiéŽs cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Denna undersökning Àr en komparativ studie av olika lÀromedel i historia mellan Ären 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingÄr ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa Àr om det över tiden skett förÀndringar i lÀromedelsböekerna utifrÄn "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. AngÄende det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet Àr det viktigt att det finns en samstÀmmighet mellan framstÀllningen i lÀromedlenoch elevernas egen inhÀmtade kunskap utanför skolan.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Kartor har anvÀnts inom en lÄng rad olika omrÄden och för olika syften, allt frÄn antikens vetenskapliga och filosofiska anvÀndning till militÀra syften under historiens krigstider. Det Àr just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska Äterges bestÀms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. PÄ detta sÀtt kan ocksÄ kartframstÀllaren pÄverka lÀsaren i en viss riktning. Men det mÄste pÄ grund av detta dÀrför alltid finnas en viss mening med kartan.