Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lÀrobok. Boken heter Bokstavens historia och grundlÀggande typografi och Àr tÀnkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot nŽmedie-Àmnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken bestÄr av tvÄ huvudteman. Den första delen behandlar den vÀsterlÀndska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundlÀggande typografi. För att sammanstÀlla boken sÄ har jag gjortlitteraturstudier för att fÄ mer kunskap om bokstÀvernas historia och typografi.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av ungdomars förvÀntningar pÄ historieÀmnet nÀr de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förvÀntningar skiljer sig frÄn varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn pÄ historia överhuvudtaget samt som skolÀmne. Arbetet har ocksÄ ett inslag av tentativ teoriutveckling angÄende begreppet historiekultur och dess förhÄllande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mÄngt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen Àr intresserade av historia, sÀrskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia Àr synonymt med historia i allmÀnhet.

My thesis is based on a qualitative study in which I have selected six professional teachers in a school in Greater Stockholm, and their views on the phenomenon of conflict management. My questions were the following.How teachers perceive the phenomenon of conflict in the world of school?What strategies do teachers use to resolve conflicts with students?In order to analyze my informants, I have chosen different books that deal with conflict man-agement, policy documents and books on the teaching profession meaning. Through my investigation I found that some teachers used tools and strategies through expe-rience and reflections, and resolve conflicts together or individually. My informants described that there are some teachers how choose to hide and pretend not to see the problem.

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.

My aim was to get a deeper insight about the parish clerk and how this profession has changed over time in Sweden from the Middle Ages up to the eighteenth century. Who was the parish clerk? Is it possible to find out in what way his duties changed over time? The information mainly derives from written historical sources, such aslaws. It seems like the parish clerk in the countryside often was a layman whom had to be approved by the parish, the parish priest or the bishop. His position in the early Middle Ages seems to have taken the form of assistant to the priest, participating in the liturgy.

Denna uppsats utgÄr frÄn en lista av ordinarie konsuler mellan 30 f.Kr. och 138 e.Kr., och undersöker hur mÄnga av dessa som var nobiles, homines novi eller Àttlingar till senatorer utan konsulÀra förfÀder. Antalet konsuler tillhörande dessa olika grupper illustreras genom ett antal diagram som visar hur nobiles dominerade konsulsÀmbetet under Augustus och Tiberius men sedan tappade mark under Claudius och de senare kejsarna till förmÄn för den vÀxande gruppen senatorsÀttlingar utan republikanska konsulÀra förfÀder. Uppsatsen tar dessutom upp de ordinarie konsulernas cognomina och visar hur antalet cognomina hos majoriteten av de ordinarie konsulerna ökade frÄn ett cognomen till tvÄ under den undersökta tidsperioden, men ocksÄ att detta inte hade nÄgot klart samband med de icke-adliga senatorernas ökande dominans över konsulsÀmbetet..

Syfte med detta arbete Àr att se vilken sorts kunskap tonÄringar frÄn ex Jugoslavien har om hemlandets historia dÄ de vÀxer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande pÄverkas av det. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur historia skrivs i de lÀnder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta lÀromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades Àr medvetna om sin dubbla identitet. DÀremot pÄverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemlÀnder..

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, frĂ„n och med höstterminen Ă„r 2007, blir ett kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasienivĂ„. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers instĂ€llning dels till Ă€mnet historia samt till det faktum att historia skall bli kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasiet. Detta gjordes genom en enkĂ€tundersökning. Även lĂ€rares syn pĂ„ historia som kĂ€rnĂ€mne undersöktes och analyserades utifrĂ„n ett antal intervjuer. De metoder som anvĂ€ndes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkĂ€tundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

The main purpose of this essay is to analyze the late medieval shirt found in the cathedral of Lund. It has been preserved in the church and later on exhibited in the museum of Lunds cathedral. The most interesting thing about this shirt is probably its close connection to the secular world, as well as to the church. At first sight it appears to be a liturgical garment, it seams to be far too big for a regular, profane smock or shirt, but in a letter received by the church of Lund from Christian I of Denmark this shirt is mentioned as a chemise, or smock. The questions I aim to answer on the following pages goes, what characterizes the chemise or smock? What characterizes the mass shirt or alba? How can you use this type of analyse to examine the shirt from the cathedral of Lund?.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Bolognaprocessen Àr en av de största förÀndringarna inom universitetsvÀrlden under senare Är.I sin ursprungsform syftar den till att frÀmja rörligheten och frÀmja anstÀllningsbarhet inom Europa, samt att frÀmja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förÀndring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poÀngsystem samt införandet av nya mÄl för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gÄtt till pÄ Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lÀrarkÄren pÄ institutionen har funnits tecken pÄ förÀndringsmotstÄnd. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man frÄn institutionens sida har försökt involvera de anstÀllda i förÀndringen, framförallt genom anvÀndandet av arbetsgrupper.