The ideas of Sokrates and Plato compared with the ideas in the Swedish curriculum from 1994..

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv pÄ arkeologi och massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka portrÀtteras i dagstidningar. FrÄgor som hur, nÀr och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som Àr utgÄngspunkt för studien hittades med InternettjÀnsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad frÄn arkeologerna som anser att fynden frÀmst Àr ett kÀllmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras mÄste emellertid bÄde journalisterna och arkeologerna kunna framstÀlla fynden som sensationella i nÄgon form, men det hÀnder sÀllan dÄ antalet artiklar Àr fÄ..

Syftet med detta examensarbete Àr att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens mÄlgrupp Àr elever pÄ grundskolans senare Är och intentionen med bloggen Àr att den ska stimulera ett intresse av historia sÄvÀl som ett historiemedvetande hos dess lÀsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkÀtundersökning kring mÄlgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet Àr en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans Är 9 upplever och förhÄller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte Àr att historia ska bli ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 81 elever fördelade pÄ fyra skolklasser i tvÄ geografiska omrÄden i Dalarna besvarat en rad frÄgor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrÄn elevernas bostadsort, ett annat utifrÄn kön och ett tredje - det som frÀmst fokuseras i uppsatsen - utifrÄn elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgÄngspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhÄller sig nÄgot mer positiv till historia Àn vad pojkarna gör.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvÀrlden. Jag har utgÄtt ifrÄn ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att vÀcka tankar om hur pedagoger kan skapa intressevÀckande ingÄngar i historieundervisningen för att öka förutsÀttningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet Àr att nÀr elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lÀra sig. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvÀrlden. DÀrtill har jag Àven utgÄtt ifrÄn tvÄ kvalitativa gruppdiskussioner för att fÄ mer uttömmande svar av informanterna.

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare hanterar elevers svÄrigheter med skolsprÄket inom Àmnet historia, och pÄ vilket sÀtt lÀrarna konkretiserar ÀmnesinnehÄllet för elever med svÄrigheter att hantera skolsprÄket. Vilka metoder anvÀnder lÀrarna för att konkretisera sitt Àmne för elever som har svÄrt att ta till sig skolsprÄket?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av nÄgra textstycken ur en lÀrobok i historia..

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

I denna uppsats undersöks om lÀroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan vÀrden och historia, och hur den kopplingen i sÄ fall ser ut. LÀroböckerna som undersöks Àr Alla tiders historia A, Perspektiv pÄ historien A och Perspektiv pÄ historien 50p, och dessa undersöks utifrÄn tre olika tendenser som Äterfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska lÀroböcker under hundra Är. UtifrÄn den första tendensen, historia som vÀrdeskapande gemenskap, undersöks huruvida lÀroböckerna tar avstÄnd frÄn förintelsen. Via den andra tendensen, historien i vÀrden, undersöks hur böckerna framstÀller demokrati och dess framvÀxt. Den tredje tendensen, vÀrden i historien, handlar om att kunna pÄverka lÀsaren, att skapa förstÄelse och empati, dÀrför undersöks det om lÀroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i lÀromedel för historieundervisning. Vi har Àven undersökt om och i sÄ fall hur lÀrarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna sjÀlva tycker Àr viktig. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till eleverna i tvÄ klasser i Ärskurs 7 pÄ RosengÄrdskolan i Malmö och till tvÄ klasser i Ärskurs 3 pÄ Latinskolan i Malmö, men Àven pÄ tvÄ olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med tvÄ yrkesverksamma lÀrare, varav en erfaren historielÀrare pÄ Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielÀrare pÄ RosengÄrdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen Àr en lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vÄrt arbete Àr: 1. Att man inte nÀmner speciellt mycket om Mellanösterns historia i lÀromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av VÀsterlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia Àr viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lÀrare i mÄn av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.