Etik efterfrÄgas inom mÄnga omrÄden, i företagsvÀrlden, inom vÄrden och inom politiken. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att forskning kring Àmnet har ökat, dÀribland forskning kring vilka faktorer som kan pÄverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie Àr att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker Àr kön, Älder, inriktning pÄ utbildning och antal pÄbörjade terminer pÄ universitetet. Vidare tÀnker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan fÄ för följder.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som hÀnt med utvecklingen inom Tornedalens skolvÀsende vad gÀller sprÄkfrÄgan efter det att en utredning pÄ uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 fÀrdigstÀllts, fram till starten av Pello kultur- och sprÄkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och sprÄkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens sprÄk, meÀnkieli och svenska. Pello kultur- och sprÄkskola Àr det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens sprÄk stÀndigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lÀrare blandas i en för sprÄket positiv miljö.

Titel: Att vara Àr att synas ? en kvalitativ innehÄllsstudie om produkt- och varumÀrkesexponering i SkavlanFörfattare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton SkoglundUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 sidor inklusive bilagorAntal ord: 18539Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumÀrkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 sÀsong 12, och i sÄ fall pÄ vilket/vilka sÀtt.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys ? Ethnographic Content AnalysisMaterial: AvsSVT, commercial speech,storytellingnitt 1-9 av Skavlan sÀsong 12Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumÀrkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 sÀsong 12. MÄnga av exponeringarna gÄr att koppla till nÀrliggande lanseringar och till nÄgon av följande publicitetsstrategier ? commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gÀsterna avsiktligt anvÀnder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande pÄminner om eller rentav Àr anvÀndning av nÀmnda strategier.

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och mÀn gestaltats i fyra lÀromedel i historia mellan Ären 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har stÀllts mot rÄdande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. LÀromedlens inriktning Àr mot skolans tidigare Är. I analysen har vi anvÀnt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och mÀn i de utvalda lÀromedlen anvÀnder vi Àven genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istÀllet för biologiska.

PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.