Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

SammandragSyftet med min studie Àr att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg pÄ fyra texter i tvÄ lÀroböcker. Genom utprovningen av modellen, som Àr baserad pÄ den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrÄn ett andrasprÄksperspektiv sprÄkliga strukturer i tvÄ svenska lÀroböcker i historia, för att fÄ en bild av vilka sprÄkliga utmaningar elever möter nÀr de lÀser och lÀr sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och Àr hÀmtade frÄn tvÄ lÀroböcker i historia, en för grundskolans senare Är och en för Historia A pÄ gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, dÀrefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten frÄn utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras pÄ en skala frÄn relativt konkret vardagssprÄk till abstrakt och akademiskt sprÄk. MÄnga av de sprÄkliga drag jag funnit bekrÀftar tidigare systemisk funktionell forskning om sprÄket i texter om historia.

Rapporten innehÄller ett förslagsunderlag för tillverkning av en sÄgbÀnk dÀr PrimWoods strÀrnsÄgningsmetod skall anvÀndas. En funktionsbeskrivning av bÀnken visas samt PrimWood-metodens funktion och historia..

Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

Institutionen TillÀmpad fysik och elektronik pÄ UmeÄ Universitet anvÀnder sig av lÀrandeplattformen Moodle för hantering av kurser med tillhörande uppgifter och material kring dem. PÄ Moodle laddar studenterna upp dokument och lÀrare betygssÀtter dem, vartefter en avklarad kurs registreras hos LADOK. Detta projekt kommer omfatta teori om hur Moodle Àr uppbyggt (version 2.4), hur utveckling av moduler sker, samt för- och nackdelar beroende pÄ om operativsystemet Windows eller Linux anvÀnds.Utvecklingen av moduler omfattar kodning av tvÄ stycken. Den ena modulen skall gÄ att implementeras till Moodle för att anvÀndas till kurser av institutionen för att underlÀtta kontrollen av inlÀmnade dokument som Ànnu ej Àr behandlade av lÀrare. Den andra Àr en generell modul som skapas i handledningssyfte för att senare kunna utvecklas vidare pÄ, och implementeras till systemet om behov finns.

Tre generationers kunskaper kring andra vÀrldskriget.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

Hur utformas spelkaraktÀrer för att förmedla skrÀck till betraktaren?  SpelkaraktÀrer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade pÄ skrÀckgenrens tidigare historia. BÄde kvinnliga och manliga karaktÀrer har tydligt fokus pÄ sexualisering. Kropp och klÀdsel anvÀnds för att markera avstÄnd frÄn betraktarens kultur. FÀrger som betonar sexualitet, vÄld och ondska Äterkommer i karaktÀrernas utformning.

Syftet med undersökningen Àr att se ifall lÀrare planerar och genomför sina lektioner olika beroende pÄ om det Àr en mono- eller mÄngkulturell klass. För att fÄ en sÄ bred bild av vÄrt ÀmnesomrÄde sÄ anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder nÀr vi samlade in data. Vi har intervjuat lÀrare och gjort enkÀter som eleverna har besvarat i Àmnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun dÀr vi har intervjuat fem lÀrare. Vi har gÄtt lite djupare in i vikingatiden nÀr vi har gjort lÀrarintervjuerna, för att lÀttare kunna jÀmföra de olika intervjuerna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under Ären 1956-1979. MÄlsÀttningen med vÄr uppsats Àr att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, pÄ vilka premisser samhÀllet vÀxte fram och hur ?Gropen? pÄverkade innevÄnarna i samhÀllet. Studien inriktar sig pÄ Ären dÄ Malmberget genomgick sÀrskilt stora fysiska förÀndringar med rivningar av kvarter och kÀnda byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

This essay is comparing two authors and the way they make use of and explain some of the archaeological methods and artifacts through their books.The first author is the Swedish archaeologist Stig Welinder, who has written Jordbrukets första femtusen Är (The First Five Thousand Years of Agriculture). The second author is the American archaeologist and writer Adrian Praetzellis, who has written the book Death by Theory.These books are very different in some ways, but not in others. The main difference is that Death by Theory is belles-lettres while Jordbrukets första femtusen Är is science.Both authors explain and in some way apply the use of the terms ?artifact? and ?ethnoarchaeology?, which is the two main subjects of comparison in this essay. The way they present these subjects, through their different styles of writing, is compared and discussed.

En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad pÄ olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhÄller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen mÄste omfattas av alla eleveroch pÄ ett tydligare vis för att alla skall kunna tillÀgna sig de nödvÀndiga kompetenser som behövs idag, vilket Àven föresprÄkas utav högre instanser. De rÄdande styrdokumenten mÄste omarbetas och omformuleras kring den hÀr delen av undervisningskontexten.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..