Högskolans vÀrld har förÀndrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) pÄ Södertörns Högskola har hanterat olika frÄgor pÄ institutionsnivÄ frÄn och med att institutionen inrÀttandes 2004 fram till idag. DÀrutöver tillskrivs styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s styrelse definierat sÄdana frÄgor de vill prioritera de kommande Ären, vilka vi har analyserat och jÀmfört med vad som egentligen kom att prioriteras, bÄde före, under och efter 2007.För att skapa förstÄelse för organisationen och hur arbetet förÀndrats över tiden anvÀnds olika organisationsteoretiska perspektiv pÄ IEF:s styrelsearbete. Enligt en faktormodell frÄn Normann kan ett antal viktiga frÄgor/idéer identifieras, som pÄverkat styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjÀlper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna pÄverkas över tid.

Denna studie undersöker brister i ordförstÄelsen i Àmnet historia hos elever med svenska somandrasprÄk. ForskningsfrÄgorna Àr:Vilka ord tycker eleverna, bÄde elever med svenska som andrasprÄk och elevermed svenska som modersmÄl, Àr svÄra i historieboken?Vilka ord tror lÀrarna att eleverna har svÄrt med?Hur korrelerar lÀrarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andrasprÄk lÀste tvÄ textutdrag ur tvÄ lÀromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda pÄhur lÀrare tÀnkte om vilka ord som var svÄra i Àmnet historia fick dessutom fyra lÀraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svÄrt att förstÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

This paper deals with archery in the Viking Age settlement of Birka and in particular the presence of Euro Asiatic, steppe nomadic archery equipment at the Birka Garrison and one Birka grave. The equipment contains for example closed quivers and a bow case. This paper also contains a discussion of archery battle techniques and tactics in Viking Age Birka and the implications of the above mentioned equipment to this discussion. The analysis insinuates the importance and status of archery in 10th century Birka..

This paper deals with the question of when hill forts ? or enclosed mountains ? were built and to what purpose, by examining two enclosed mountains (RAÄ 78 and 79) in Grödinge parish in the province of Södermanland. A phosphate analysis was conducted to trace anthropogenic activities. The analysis showed only a slight elevation of phosphate content in the soil. A histogram indicated that the elevations were not normally distributed, which could suggest that they were caused by anthropogenic activities.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skÀl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. MÀnniskors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbÀrare, de Àr exempel pÄ hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv Àr avgörande för nostalgins och retrons betydelser för mÀnniskor, ett exempel Àr den mobila museivagnen "Tyrolen pÄ hjul". Samtida individuella och kollektiva berÀttelser om det nÀra förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan anvÀndas inom arkeologin för att förstÄ vad det innebÀr att vara mÀnniska..

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀsning av historisk skönlitteratur kan leda till ett ökat elevengagemang för Àmnet historia samt ett ökat kÀllkritisk tÀnkande hos elever i Àmnet. Studien motiveras av en upplevelse av att skolÀmnet historia i praktiken har onödigt snÀva innehÄllsliga ramar, och av att mÄnga elever upplever Àmnet som ett trÄkigt ?pluggÀmne?. Ofta utgÄr historieundervisning frÄn kronologiskt skrivna lÀroböcker fyllda av korrekta fakta, men nÀstan helt i avsaknad av kött, blod och ?vanliga mÀnniskors? perspektiv och berÀttelser.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Detta arbete behandlar förmedlingen av den vikingatida kvinnan i arkeologisk kurslitteratur. En kvalitativ studie av materialet delar upp förmedlingen i Ätta olika teman. Inom dessa teman redovisas citat som har valts ut för att representera de vis som den vikingatida kvinnan har förmedlats pÄ. Resultatet visar att bilden av kvinna har förÀndrats under perioden som studerats. Den bild som ges i kurslitteraturen Àr sammankopplad med den arkeologiska forskningsteorins utveckling samt rÄdande samhÀllshegemoni.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

In this essay, Neolithic potsherds from Alby, Öland has been examined. The purpose was to investigate the connection between the lipid residues and the vessel shapes and ornament. To solve the attempt lipid and morphological analyses were executed. The lipid analysis revealed traces of different food residues and the morphological method showed various shapes and decors. The result indicates that the Alby ceramics has been used for cooking/storage of different fish and meat dishes, as well as vegetables and that the vegetables doesn?t derive of cereals..

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

NederbördsmÀtning Àr viktigt inom mÄnga omrÄden och en relativt ny teknik Àr enoptisk distrometer som med hjÀlp av laserteknik mÀter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur vÀlThies distrometer stÀmmer överens med nederbördsmÀtning frÄn ett vippkÀrl ochmanuella mÀtningar frÄn institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper övervÀger att gÄ över till denna teknik och dÀrmedbehövdes distrometern utvÀrderas för olika faktorer som kan pÄverka instrumentet.Vid jÀmförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd Àn de andra mÀtarna. Det Àr svÄrt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero pÄ men felkÀllor sÄ som avdunstning och vÀtning hos vippkÀrletoch manuella mÀtningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan frÄn distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpÄ fördelar med en distrometer.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska lÀroböcker i Àmnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framstÀllts i svenska historiska lÀroböcker under en tidsperiod mellan Ären 1900-2010. FrÄgor som stÀllts Àr i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förÀndring med tiden? Kan en Àndrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framstÀllningen som regenter finns det? Hur förÀndras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de lÀroböcker som har granskats Àr varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i lÀroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..