Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Uppsatsen syftar till att genom en jÀmförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att pÄ sÄ sÀtt se pÄ vilket sÀtt ideologiska skillnader pÄverkar anvÀndandet av historia. Det finns förhÄllandevis fÄ studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhÄllande till de partier som ligger till vÀnster pÄ den politiska skalan. Tidigare undersökningar har frÀmst fokuserat pÄ partiernas historia. Denna uppsats handlar istÀllet om dagens politikers anvÀndande av historien. Uppsatsens kÀllmaterial utgörs av tal som partiledarna hÄllit under valrörelsen.

Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvantitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ varifrÄn elever pÄ gymnasiet fÄr sitt historiemedvetande samt hur de vÀrderar de historiska kunskaper som förmedlas av skolan. Den teoretiska delen innehÄller litteratur som rör historiedidaktik med fokusering pÄ historiemedvetande samt historieidentitet. Undersökningens resultat har jÀmförts med tvÄ andra studier som rör ungdomars uppfattning av Àmnet historia. Den empiriska delen har sin grund i en enkÀtundersökning som gjordes i tre gymnasieklasser med inriktning pÄ samhÀllskunskap.

En skÄnsk kvartsboplats, var det en unik hÀndelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvÀstra SkÄne. Den första stenÄldersboplatsen som kvartsen dominerade, bÄde till antalet och till vikt, hittades vid HjÀlmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppstÀllning pÄ stereotypa bosÀttningar i SkÄne och SmÄland kommer jag ocksÄ att göra, detta för att kunna se vilka influenser som Àr starkast pÄ den hÀr platsen..

Den hÀr uppsatsen behandlar hur synen pÄ genus och kön inom arkeologisk tolkning kan vidgas med hjÀlp av Judith Butlers teorier. Uppsatsen Àr ett försök att finna vÀgen till tolkningar som gÄr utanför en normativ syn pÄ kön och sexualitet. Med hjÀlp av Judith Butler har jag utvÀrderat tidigare gjorda tolkningar av bronsÄlderns hÀllristningar och tvÄ danska ekkistegravar (Egtvedsgraven och Skrydstrupsgraven), samt sjÀlv sökt finna alternativa tolkningar av dessa..

Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

This paper deals with knives excavated in the Birka Garrison between 1997 and 2004, in a selection of 100 knives out of approximately 400. The aim is to measure and analyze the material to find out if certain elements in design points to a specific craft. Two groups of knifeblades can be seen, one with a convex bevel and one with a flat bevel of the blade. Considering osteological evidence, historical sources, and the main suitabillity of the knives, it is concluded that some of the flat beveled knives may have been used for crafting leather and fur, whereas the convex beveled knives are of an allround type..

Denna uppsats behandlar mÄlstyrning i högskolan. MÄlstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig Ät av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa bÄda sektorer vÀldigt olika förutsÀttningar med hÀnsyn till till exempel vinstintresse. PÄ en högskola finns det dessutom mer specifika förutsÀttningar som gör att det kan vara problematiskt att anvÀnda mÄlstyrning pÄ samma sÀtt som i ett företag. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur mÄlstyrningen upplevs fungera pÄ en högskola genom att beskriva hur mÄlstyrning anvÀnds i en styrmix.

Due to the Danish kings? engagements on the British Isles, the early town of Lund, was influenced by English and Anglo Saxon traditions, architecture and technology. The main aim of this essay is to find out in what ways, and most importantly how this can be seen in the archaeological material, and how it changes over time. Within a framework of historical sources, archaeological finds like excavated stave and stone churches, cemeteries, pottery, and everyday personal objects, both English immigrants and English influence is found. The problem of the English origin of the palisade wall technique is discussed, as is early Lund as a Viking age town.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framstÀlls i lÀroböcker. Detta Àr intressant eftersom att lÀroböcker anvÀnds mycket i skolan och deras innehÄll ses som auktoriativt av elever (det vill sÀga, de tror pÄ det som stÄr dÀri). Marxismen Àr ocksÄ en central ekonomisk teori som kan lÀras ut i bÄde samhÀllskunskap och historia.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marxism framstÀlls i lÀroböcker. Detta syfte preciseras i frÄgestÀllningar som frÄgar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i lÀroböcker och om dessa aspekter skiljer sig Ät mellan böcker för Àmnena historia och samhÀllskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgÄr ifrÄn Àr marxismens grundlÀggande bestÄndsdelar faststÀllda av Vladimir Lenin.Med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys som problematiserar undervisningsinnehÄll (och som dÀrmed Àr en bred didaktisk analys) visar denna undersökning pÄ att framstÀllningen av marxismen i lÀroböcker Àr exkluderande nÀr det gÀller aspekter av marxismen, att lÀroböcker i historia inkluderar mer aspekter Àn de i samhÀllskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.