I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra vÀrldskriget framstÀllts i lÀroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀr undersöks Àven hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 pÄverkade framstÀllningen av den nazityska utrotningspolitiken i lÀroböckerna. Vidare stÀlls denna framstÀllning mot framstÀllningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton lÀroböcker undersöks för att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna och hÀr anvÀnds bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framstÀllning och utrymme nÀr det gÀller den nazityska utrotningspolitiken har gÄtt frÄn inget utrymme alls i den första undersökta lÀroboken, till att fÄ en vÀldigt framtrÀdande roll i de senaste Ärens lÀroböcker.

NÀÀssystems spridning internationellt med koncentration pÄ USA..

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Grönland Àr och har varit en mycket speciell plats. Nordborna kommer till Grönland cirka 985 e. Kr. De kommer dit som jordbrukare med boskap: kor, fÄr och getter har de haft med sig frÄn Island och Skandinavien. Nordborna upptÀckte snart vilka rika naturresurser som fanns pÄ vissa platser i Grönland sÄsom tÀljsten.

I denna uppsats behandlar jag omrÄdet informationssÀkerhet som har sin grund i det IT- samhÀlle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag anvÀnt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hanteringen av informationssÀkerhet i verksamheter samt informationssÀkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter pÄ hur arbetet med informationssÀkerhet kan och bör ske. Den tar Àven upp problematiken med hur man ska gÄ till vÀga för att Àndra anvÀndarnas attityd gentemot informationssÀkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hÀmtat in genom intervjuer utformade utifrÄn Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som Àr Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundÀr data.De slutsatser som kunnat dras utifrÄn denna uppsats Àr att informationssÀkerhetsnivÄn pÄ LIU-IT skiljer sig markant frÄn den studerade institutionen.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhÄllande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var sÀkra pÄ att Förintelsen av judarna hade Àgt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vÄr studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhÄller sig till hÀndelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som delades ut till 40st Ärskurs tre elever pÄ gymnasiet.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

En institutionell placerare har bĂ„de en förvaltar- och en Ă€garroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhĂ„llande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har röstrĂ€tt för de förvaltade aktierna ? och dĂ€rmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen ocksĂ„ en Ă€garroll. Ägarrollen Ă€r betydligt mer otydlig Ă€n förvaltarrollen.

Examensarbetet Ă€gnas hur historien förmedlas i tre utgĂ„vor av lĂ€roboken Levande historia. Jag frĂ„gar mig pĂ„ vilket sĂ€tt en lĂ€robok i Ă€mnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stĂ„ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gĂ€llande kurs- och lĂ€roplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.

Med utgÄngspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framstÀllningarna av Asien i gymnasieskolans historielÀroböcker för att undersöka hur lÀroböckerna upprÀtthÄller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat vÀst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgÄr frÄn en ideologikritisk nÀrlÀsningsstudie av fem lÀroböcker i historia. Samtliga studieobjekt Àr publicerade under Är 2011 och 2012 inom ramen för den nya lÀroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att vÀsterlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser dÀr vÀsterlandet överordnas österlandet eller dÀr en eurocentrisk historieskrivning som berÀttar en selektiv historia förs i lÀroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken lÀnder som anammat författningar av vÀsterlÀndska snitt och vÀsterlÀndska sedvÀnjor vÀrderas högre Àn lÀnder som inte gjort det.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design,Institutionen för kulturvÄrd, Göteborgs universitet, 21 hp, 2012.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

LĂ€roböcker har sedan folkskolans lĂ€sebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler Ă€mnen och fler upplagor Ă€n tidigare. Även i historieĂ€mnet har lĂ€roböckerna utvecklats och historien har genom Ă„ren tolkats och författats pĂ„ olika sĂ€tt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en lĂ€roplan att förhĂ„lla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men Ă€ven lĂ€roplanen har förĂ€ndrats i takt med skolans och samhĂ€llets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny lĂ€roplan att anpassa sig till, en anpassning som Ă€ven pĂ„verkar hur lĂ€roböckerna författas.