Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.  Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten..

Problem:  I vilken mån och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur påverkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mån och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillämpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa påverkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer därefter att appliceras på ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som används vid fattandet av strategiska beslut påverkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgått från en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angående beslutsstödssystem med teori rörande främst strategi och beslutsprocesser. Därefter har vi genom att applicera detta ramverk på ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillämpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa ochlivskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes förkränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fångainformanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativinriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick frittberätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervjusom innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under ochefter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin?Samhällsmisslyckande?.

Vi kommer i denna rapport undersöka hur ramverket Derby kan användas inom spelutveckling tillsammans med HTML5 och CSS3. Derby är ett MVC-ramverk som bygger på Node.js. MVC (Model View Controller) är ettdesignmönster som används inom systemutveckling. Designmönstret separerar presentationslagret och datalagret genom att införa en komponent emellan som kallas controllern. Det Derby framförallt tillför till Node.js är synkronisering av data mellan servern och klienten.

Organisationsförändringar är ett vardagligt fenomen i dagens samhälle samtidigt som det är visat att få förändringsförsök når sina mål. Förändringströgheten som råder anses bero på motstånd från medarbetare alternativt svårigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfället bör organiseras. Då decentralisering är en central aspekt i dagens trend har även tron på kompetensutveckling stärkts. Det är alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förändringsförsök i tron om att en ökad förståelse och kunskap leder till mindre svårigheter i genomförandet. Detta är dock något som gjorts lite empirisk forskning på.Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen inom området organisationsförändring med fokus på varför organisationsförändringar är så pass trögföränderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har på förändringsarbeten.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats.

Uppsatsen är dels en skriftlig dokumentation av en konstnärlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material. .

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studerainnehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att användaidealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen ärkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtalframträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det någrasamtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering.Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis attläromedlen konkretiserar läroplanens innehåll..