Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den Institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den Institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den Institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.