Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den Institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den Institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

"Östagårdens behandlingshem: - En rest från förr" är ett c-projekt som är skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvården fungerar utifrån ett exempel - Östagårdens behandlingshem..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den Institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008.Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga Institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen år 2009 en utredning för att ta fram förslag på utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövård som präglats av en integrerad syn på miljöfrågor som rör land, luft och vatten, under hantering av Naturvårdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvårdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhållningen mellan land-, luft- och vattenfrågor när de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella ställningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frågeställningar om och hur en integrerad syn på land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av Naturvårdsverket som institution.

Vi har genomfört en undersökning på miljökontoret i Linköping som ansåg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som används för ärendehantering.Syftet med vår undersökning är att presentera en teori kring användandet av ECOS på miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori så som Glaser beskriver den.Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestämde oss för att ha följande öppna frågeställning när vi inledde vår undersökning:Hur använder sig de anställda på miljökontoret i Linköping av ECOS?Det datamaterial som vi har analyserat har bestått av anteckningar över det som vi ansett vara väsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sådan teori beskriver inte data, den är grundad i data.Beskrivningen av problemområdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera på området..

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.