Sök:

Sökresultat:

10292 Uppsatser om Institutionella skillnader - Sida 6 av 687

En studie om demokratiförutsättningarna i Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Serbien/Montenegro

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder.

Amie L. Thomassons kritik av John R. Searles teori

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

Revisorers agerande vid tvetydiga lagrum

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Institutionella Förutsättningar : En fallstudie av svenskt budgetstöd till Tanzania

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..

På lika villkor?: En studie om landstingsdrivna och privata vårdgivares olika förutsättningar på primärvårdsmarknaden

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Östagårdens behandlingshem : En rest från förr

"Östagårdens behandlingshem: - En rest från förr" är ett c-projekt som är skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvården fungerar utifrån ett exempel - Östagårdens behandlingshem..

Nedskrivning av goodwill i svenska och amerikanska börsbolag ?Avspeglas nedskrivningar under IAS 36 och SFA 142 i framtida kassaflöden och finns det skillnader mellan länderna?

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och Institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

IFRS 8 - amerikansk standard i europeisk redovisning

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Vem fan är Kafka? : Med blogg som metod och samtidskonsten som ämne.

Uppsatsen behandlar människors syn på samtidskonsten och då med fokus på konstverket, konstnären och konstvärlden. Analysen utgår från den respons som författaren har fått under ett två veckor långt bloggande, där textinlägg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlägg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar, tankar och åsikter kring samtidskonsten. Meningen är att skapa ett diskussionsforum där olika personers syn på samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt är av experimentell karaktär, där diskussionen kring ämnet sker i en blogg. Bloggens inlägg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring ämnet.

Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Varför utveckla en hållbarhetsstrategi? En kvalitativ fallstudie på Universeum

Bakgrund: Hållbarhet blir mer och mer debatterat och aktuellt på den samhälleligaagendan. Fler företag inser vikten av att arbeta med frågan för att antingenvinna på det rent ekonomiskt eller ta sitt moraliska ansvar. Universeum ärett vetenskapscentrum som varit i drift i 13 år och som sedan start haft ettekologiskt synsätt. Organisationen arbetar idag med ekologiskahållbarhetsfrågor i stor utsträckning men har hitintills inte konkretiseratfrågan i verksamheten fullt ut. I höstas togs dock beslutet att utveckla enhållbarhetsstrategi.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera varför Universeum utvecklar enhållbarhetsstrategi samt varför de väljer att göra det nu.

Problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD: erfarenheter från föräldrar

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Svensk havsmiljö i förändring: En studie om aktörers miljöperspektiv och etablerandet av Havs- och vattenmiljömyndigheten

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen år 2009 en utredning för att ta fram förslag på utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövård som präglats av en integrerad syn på miljöfrågor som rör land, luft och vatten, under hantering av Naturvårdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvårdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhållningen mellan land-, luft- och vattenfrågor när de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella ställningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frågeställningar om och hur en integrerad syn på land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av Naturvårdsverket som institution.

Kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Identifiering av immateriella tillgångar vid rörelseförvärv : Har branschtillhörigheten någon betydelse?

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->