Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i elevernas tidiga läsinlärning och utveckling i läsförståelse samt att ta reda på hur högläsning kan påverka elevers läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Tidigare forskning har visat på att högläsning är en viktig del i elevernas läsinlärning. Genom att lyssna till högläsning så får eleverna bland annat ett större ordförråd, en medvetenhet kring språkförståelse och grammatisk förståelse och de får kunskaper om om olika ämnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. Utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lärare i årskurs f-3 fått svara på hur de använder sig av högläsning i undervisningen för att stödja elevernas läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av högläsning nästan varje dag för att främja elevernas läsinlärning.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade läroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att påverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvärdering kan se ut. Teori: Studien utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). Utvärdering ses som ett slags lärande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förändringar i förskolornas kvalitetsarbete på grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling?. Förändringarna kommer att bli tydligast på avdelningsnivå där den största utmaningen tycks vara att uppnå en likvärdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling mellan avdelningarna.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Syftet med examensarbetet är att ge djupare kunskap om sexåringars tankar kring hållbar utveckling med fokus på kompostering. Vidare är syftet att få en inblick i hur sexåringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen på området. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten används till och även vad man kan använda kompostjorden till, men begränsad inblick i hur jorden bildas.

Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Ett av de områden där utvecklingen idag går som snabbast är IT och de senaste åren har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst få begränsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar också antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin främsta inkomstkälla.I den här kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angående hur företagen tänker kring implementationen av säkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger på en empirisk såväl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen är bland annat att företagen är väl medvetna om säkerhetsriskerna.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Vår forskningsfråga var att utreda huruvida inkubatorn på Ideon Innovation ger incitament för tillväxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att fastställa om det är tillväxtföretag som håller till på Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mån denna tillväxt beror på hjälpen från forskningsparken. För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. Primärdata har sitt ursprung i en enkät- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig på Ideon Innovation. Sekundärdata består främst av övriga institutionella avhandlingar om tillväxt samt forskningsparker.

Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.