Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Studiens första syfte är att med Institutionell teori kartlägga det kontraktsnät som konstituerar den europeiska marknaden för professionella herrgolfare. Det andra syftet är att analysera och diskutera vissa utvalda aspekter av detta kontraktsnät som utmärker Europatouren från traditionella vinstmaximerande företag. Den europeiska marknaden för proffsgolfare har organiserats i ett företag för att det är ekonomiskt fördelaktigt. Med Europatouren som en sammanhållande länk begränsas transaktionskostnaderna bl.a. genom att antalet kontraktsvägar reduceras och genom att utrymme för långsiktiga relationer med viktiga parter skapas.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de åldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn från Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. Vårt fokus var myndigheternasifrågasättande av barnens uppgivna ålder, samt användningen av medicinskaåldersbedömningar där barnet misstänks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handläggare från en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgått en medicinsk åldersbedömningalternativt redan fått sin ålder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avålder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handläggare och atttolkningsföreträdet gällande ålder ges till Migrationsverket.

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och Institutionell teori.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

Syfte Syftet med denna studie är att belysa de begränsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men även se vad som skiljer dem från bolagsdrivna festivaler gällande dessa två faktorer.    Forskningsfrågor- Vad utmärker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ?- Vilka begränsningar kan det finnas för föreningsdrivna festivaler som kan göra det svårt att överleva på festivalmarknaden?- Hur kan föreningsdrivna festivaler hantera dessa begränsningar?Metod Vi har i den här studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat växla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod då vi ville fokusera studien på våra intervjupersoner och deras berättelser. Vårt empiriska material består av intervjuer med personer från olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information från internet.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

The Sub-Saharan countries have for a long time struggled with poverty and conflicts which might have proven hostile for investors. The analysis aims to see if there is a significant correlation between foreign direct investments (FDI) and economic growth and which cultural and institutional factors seem to be significant in this correlation. Considered are also other variables and their influence that might explain what motivates and gives incentives for foreign direct investments (FDI) and are used in the construction of a regression analysis. This to see whether there is an effect on the economic growth in relations to FDI. The results show that FDI is of significance to the economic growth in the region and the study shows that corruption seems to be the most significant institutional factor in the correlation with effect on economic growth and the ability to attract FDI..