Motiven bakom införandet av hälsofrämjande åtgärder
Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori. Vi skickade ut en internetbaserad enkät till 188 organisationer i Stockholm varav 33 svarade, vilket var en förväntad siffra då vi vet vilket gensvar denna sorts enkäter brukar få hos organisationer. Enkäten handlar om organisationernas hälsofrämjande arbete och organisationernas omgivning. Det var viktigt för oss att använda en kvantitativ metod då vi ville ha flera organisationers åsikter och vanor för att få nyanserade svar och kunna analysera deras likheter och olikheter. Vårt teorikapitel är uppdelat i två huvudsakliga ämnesområden; hälsofrämjande arbete och institutionalism. Vi anser att institutionalism kan vara en anledning till varför organisationer använder sig av hälsofrämjande arbete. Vi har även redovisat för exempelvis lagar och regler angående hälsofrämjande arbete. I analys- och empirikapitlet så analyserar vi varför organisationer använder sig av hälsofrämjande åtgärder och redovisar resultatet av vår enkätundersökning. Vi går här igenom flera olika motiv, men ägnar den största delen till institutionalismen. Vi diskuterar då t.ex. hur stor del av vårt samhälle som hälsofrämjande åtgärder är och om de kan ses som ett institutionellt krav. Resultatet vi har kommit fram till genom vår uppsats är att det finns en mängd olika motiv bakom införandet av hälsofrämjande arbete och att motiven bakom införandet av hälsofrämjande arbete även påverkar effekten av de hälsofrämjande åtgärderna på arbetsplatserna. Vi har även kommit fram till att begreppet hälsofrämjande arbete är väldigt institutionaliserat, vilket även är ett av motiven som vi anser ligger bakom införandet av hälsofrämjande arbete i organisationerna. Vi anser att organisationerna ska behandla de hälsofrämjande åtgärderna som en vanlig ekonomisk satsning för att nå upp till de hälsofrämjande åtgärdernas maximala effekt, vilket de inte gör när de införs av andra motiv då vi märkt att de ofta inte mäter resultaten av åtgärderna då, vilket är viktigt för utvecklingen av hälsoarbetet.