Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag då utvecklingen går mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmåga kan därför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förändrade krav på arbetsmarknaden samt för att ta tillvara på medarbetarnas förmågor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt där tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Det finns ett ökat intresse för företagsförvärv och huvudanledningen till det är att företag vill skapa synergieffekter. Många företag misslyckas med att göra företagsförvärv och tidigare studier visar på svårigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. Mänskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte är att öka förståelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvärv. Ett delsyfte är att identifiera framgångsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvärv.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och Institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

This bachelor thesis is studying the INTERREG cooperation between Denmark and Germany, and if there has been a change to the organization and the individual conditions due to the Danish regional reform in 2007. The research method used is semi-structured interviews and the participants are a mixture of politicians and civil servants. The study is based on two themes, change in work routines and cooperation, and change in visions and targets.The participants have experienced change, both positive and negative, in work routines and cooperation and to a lesser extent in visions and targets. Preparation is the key to success and makes the transition much easier, which has been the case for Denmark. Other mentioned aspects are more work due to more complicated applications, and that the politicians so far lack a regional perspective and tend to stick to the local.

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Syfte: Författarnas strävan är att göra en explorativ studie av vilka faktorer som påverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella särdrag existerar utifrån tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien är av explorativ karaktär, med utgångspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien är av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med två fallföretag och fyra experter inom området. Existerande teorier inom företagsekonomi, främst inom strategisk ledning och Institutionell teori, appliceras av författarna på det empiriska materialet.

De senaste åren visar statistik på att allt fler små företag går i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare år. Därför ämnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstår samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det är inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser från signalerna de får om företagets ställning. Studiens huvudsyfte är att öka förståelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör Institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är Institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av Institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån Institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.