Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR.

Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehåller något nytt för företagen som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Är några av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i så fall bland alla börsnoterade företag på A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och därefter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillämpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanställde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att få djupare förståelse för intervjuresultaten.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012.

Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.