Sök:

Sökresultat:

1132 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 56 av 76

Post-sovjetiska demokratier i Baltikum: etniska minoriteters
medborgarskap och dess pÄverkan pÄ demokratisk stabilitet i
Lettland och Litauen

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De nya stater som uppstod eller snarare Ă„teruppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick dĂ€rigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation vĂ€xte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde dĂ€rigenom ha fĂ„tt en ökad betydelse för den politiska kulturen och dĂ€rigenom för stabiliteten i dessa lĂ€nder.

Vilken effekt har vassleprotein p? benmineraldensitet? En systematisk litteratur?versikt bland vuxna ? 35 ?r.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Realisering av affÀrssytemets nytoeffekter : En studie om pa?verkansfaktorer under postimplementeringen

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Utredning och behandling av lÄngvarig orofacial smÀrta i multidisciplinÀrt och multimodalt smÀrtteam

Syfte. Projektets syfte var att utvÀrdera tvÄ smÀrtteam, Odontologiska smÀrtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för lÄngvarig Orofacial SmÀrta (ROS), Kalmar, gÀllande arbetssÀtt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smÀrtteam. Material och metod. Samtliga patienter frÄn Odontologiska smÀrtgruppen de senaste tvÄ Ären och ROS de senaste tre Ären fick en enkÀt tillsÀnd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

ARBETSTERAPI INOM REHABILITERING F?R CANCER?VERLEVARE

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning : hur pÄverkas revisorns bedömningar av de standarder och riktlinjer som anvÀnds i granskningsprocessen?

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

JÀmförelse av hÄllbarhetsredovisning : fungerar dagens standard?

HÄllbar utveckling Àr ett Àmne som Àr pÄ frammarsch vilket mÄnga företag har uppmÀrksammat. DÄ företag och organisationer orsakar miljöförstöring Àr det Àven de som kan pÄverka och förbÀttra problemen genom att jobba med just hÄllbarhetsfrÄgor. Att jobba med hÄllbarhetsfrÄgor kan ge grund för en hÄllbarhetsredovisning vilket Àr till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som pÄverkar miljön. HÄllbarhetsredovisningar kan Àven hjÀlpa företaget internt genom att visa de anstÀllda vad förÀndringarna faktiskt har Ästadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hÄllbarhet. Global Report Initiative (GRI) Àr den mest erkÀnda organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hÄllbarhetsredovisning ska upprÀttas. Det har dock uppdagats att det finns svÄrigheter för intressenter att jÀmföra olika företags hÄllbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gÀllande vad som rapporteras.

En kÀnsla för mode : att skapa gemensamt vÀrde genom sinnesmarknadsföring i modebutik

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Kunskapsöverföring i mellankommunala projekt : Fallstudie av Kompetensare och Kompetensare 2.0

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra bÄde för- och nackdelar nÀr det gÀller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring Àr viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att anvÀnda sig av gamla lösningar pÄ nya problem. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilken kunskap som sprids och pÄ vilket sÀtt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregÄngare Kompetensare. Kompetensare 2.0 Àr ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssÀttet och arbetsmodellen frÄn Kompetensare.

CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?

Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.

Revision i smÄ Àgarledda aktiebolag : Hur upplever företagsledare och revisorer att nytta skapas genom revisionen i smÄ Àgarledda aktiebolag?

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Undervisning som g?r skillnad Patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes och dess p?verkan p? egenv?rdsf?rm?ga och sj?lvtillit: En litteratur?versikt

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Övervakning ? elektronisk kontroll : en jĂ€mförelse av London och Stockholm 2002-2011

Syftet med denna uppsats var att frÀmst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna ocksÄ undersökas samt deras betydelse. StÀderna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begrÀnsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rÄn och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod dÀrför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades pÄ.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger pÄ kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan dÄ Stockholm inte hade nÄgon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmÀlda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->