Sökresultat:
508 Uppsatser om Institutionell förändring - Sida 6 av 34
Konkurser i smÄ aktiebolag: En studie ur konkursförvaltares perspektiv med stöd av repertory grid -
De senaste Ären visar statistik pÄ att allt fler smÄ företag gÄr i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare Är. DÀrför Àmnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstÄr samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det Àr inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser frÄn signalerna de fÄr om företagets stÀllning. Studiens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.
IAS - pÄverkar de nya normerna kreditbedömningen?
Teorierna sÀger att organisationer Àr svÄrförÀnderliga och att individer inte anpassar sig, eller anpassar sig successivt efter Àndrade redovsningsmetoder. Hypoteserna förkastades vilket motsÀger teorierna. Resultatet tyder pÄ att kreditgivare Àr flexibla och förÀndrar sin kreditbedömning, pÄ grund av en förÀndrad redovisningsinformation, vid införandet av IAS..
SPR?K I F?R?NDRING - En analys av spr?kanpassning i japanska.
Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i
Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att
analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds.
Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och
v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket
och det japanska samh?llet.
Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och
ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och
kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar.
Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av
hur Japan ser ut och fungerar..
Verksamhetsuppföljning: En fallstudie om institutionalisering inom projektstyrning
Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.
Ăgarstrukturens betydelse för antalet avvikelser frĂ„n Svensk Kod för Bolagsstyrning
I Sverige tillÀmpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag pÄ kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser frÄn Koden och företagens Àgarstruktur. Teorier som anvÀnds Àr institutionell teori och agentteori. Med hjÀlp av teorierna har hypoteser konstruerats.
Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.
Mellan retr?tt och nyorientering. En studie om det offentliga ledarskapet.
Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.
VÀgen till heltid : Om institutionell förÀndring i kommunal jÀmstÀlldhetspolitik
The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy ? ?right to work fulltime?. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; womenÂŽs political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about ?right to work fulltime?.
Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag
Sammanfattning
I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n
f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte
bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt
ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet.
Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r
CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar
f?retagen.
En skola med kvalitet - god praktik eller teknikalitet? : Om skolan och kvalitetsbegreppet
Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebÀr det? Ja, det Àr inte sÄ alldeles enkelt att svara pÄ. Kvalitet Àr ett begrepp med mÄnga och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivÄer förhÄller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn pÄ kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan Àr en del av vÀlfÀrdsinstitutionen och som sÄdan indragen i en ideologisk strid om hur samhÀllsutvecklingen bÀst frÀmjas.
Strategisk ekonomistyrning inom Det nya arbetslivet: En fallstudie om institutionell isomorfism, strukturering och styrperception pÄ framtidens arbetsplats
Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.
Att vara, eller inte vara, rationell?: Rational Choice och aktörers beteende vid institutionell pÄverkan, i fallet regionbildningsprocessen i Norra Sverige
Rational choice Àr ett dominerande paradigm inom den samhÀllsvetenskapliga forskningen. Teorin Àr vÀl anvÀnd för att förklara politik och politisk pÄverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin Àven kommit att kritiseras. Kritiker hÀvdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, Àr otillrÀcklig för att förklara samhÀllsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgÄr ifrÄn har kritiserats frÄn sÄvÀl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt hÄll.
VĂ€rdering av internt upparbetade patent
Immateriella tillgÄngar ökar i betydelse dÄ företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rÀttvisande bild stÀlls dÀrför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent Àr ett omrÄde som idag inte kan vÀrderas till annat Àn nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsstÀllande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har tvÄ syften. Det första Àr att undersöka hur internt upparbetade patent kan vÀrderas.
Certifiering av Traineeprogram : en följd av omgivningens pÄverkan
Intresset bland studenter att gÄ traineeprogram Àr stort och fÄ vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhÄlla denna certifiering. Vi analyserar, utifrÄn aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.VÄr analys utgÄr ifrÄn institutionell teori som i hög grad tar hÀnsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhÄlla legitimitet och stabilitet. Analys har Àven baserats pÄ konceptet standardisering. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett anvÀndarbehov ur studenternas synvinkel, vilket Àr tecken pÄ en rationell myt.
Kollektivt Konstskapande Hur samverkar Konst, Ekonomisering, Extern legitimitet och Demokrati? - en fallstudie av GöteborgsOperan
Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.