Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala välfärdstjänster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begränsad. Vissa klienter har erfarenhet av dåligt bemötande av personal inom välfärdstjänster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebär att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rättigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva hur professionella i västra Australien, främst inom det sociala arbetet men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till sociala välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag väljer att hållbarhetsredovisa, ansåg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna påverkar hållbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, ålder, kulturell mångfald och besittningstid har vi tagit reda på om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt för att framställa svar vad gäller våra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hållbarhetsredovisningar samt årsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag är noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hållbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hållbara utveckling och hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Vidare ställs fyra hypoteser utifrån intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas våra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer något positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.

En institutionell placerare har både en förvaltar- och en ägarroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhållande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har rösträtt för de förvaltade aktierna ? och därmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen också en ägarroll. Ägarrollen är betydligt mer otydlig än förvaltarrollen.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.