Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

This report is a literature review that aims to describe marketing contexts for mango production in Kenya. The institutional conditions in the country are not well developed for marketing purposes, which causes many difficulties and problems for the society. In Kenya most mango producers are poor small-scale farmers with limited resources. Mango is a perishable commodity and to keep its value and quality it is essential to have the opportunity to sell the mangos in the right time. Inefficient and undeveloped infrastructure and marketing systems hinders the mangos to reach the market in time though, which causes large losses of produce.The Kenyan mango production has increased during the last decade but due to market losses for the producer, the small-scale farmers? profits have not improved.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått allt större uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter att näringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor. Hållbarhetsredovisning är idag frivillig och är ett relativt nytt sätt att redovisa på där företagets ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har även blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin då jordens största hot mot miljön är den industriella användningen av trä. Viktigt för att nå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är även essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet.

Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000.

Företags närvaro på Facebook har under de senaste åren ökat kraftigt. En uppfattning är attföretag, stora som små, har etablerat sig på Facebook för att vara ?rätt i tiden?. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för närvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fått av närvaron på Facebook.

Farmers are constantly facing changes, and the exposure to risk requires monitoring these changes. Financial risks, institutional risks, market risks and production risks are the different risk categories that the farmers face. Production risks stems from factors the farmer cannot affect or is beyond his control. The crop?s output is the basis for the primary income of agricultural operations, which is why it is important for farmer to manage their production risk. A tool to reduce the consequences of production risks is crop insurance.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen.

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations. Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations.

The aim of this essay was to describe the power elite of the Swedish town Karlshamn, and its influences on the local political process before the realization of the narrow-gauge railway Karlshamn-Wislanda-Jernväg. During the mid 19th century, a revolutionary period began in the Swedish pre-industrial epoch. The political and institutional regulatory frameworks were disassembled and restructured, away from protectionism and centrally controlled administration, for the benefit of free trade, local self-government and liberalism. The changes were carried through during times marked by a drastic increasing native population and upcoming demands for adjustments to meet the growth of the industrial-, trade- and labour markets. An essential industrial development factor was the building of the national railway network, which started after some important decisions in the Swedish Riksdag during the 1850´s.

Trade was assigned as a Community responsibility at the founding of the European Community in 1957. It was then recognized that Europe would achieve a greater international influence if it were to negotiate trade deals with one voice. Since then, the basic rule has been that the European Commission negotiates agreements on behalf of the EC, and presents the agreements negotiated for approval in the European Council. Today, the 25-member European Union is the largest trading power in the world, and most member states have decades of experience of coordinating their national trade interests into a common position. However, partly as a result of the complex nature of the trade decision-making processes it is sometimes problematic to identify who or what really influences EU trade policy.