SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

Musik Àr en stor del av digitala spel och kan anvÀndas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel anvÀnder musik för att karaktÀrisera olika platser i spelvÀrlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktÀriseras Àven av ett visst spelmoment, dÀrför har vi Àven undersökt ifall musiken förÀndras i samband med en förÀndring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat pÄ Àr tempo. De spel vi analyserat kommer frÄn ett brett spektrum inom tvÄ generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.

Dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svÄrigheter i mötet med skriftsprÄket. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill Àven belysa hur forskningen framsteg har pÄverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, sjÀlvbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika Äldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Finansiella rapporter stĂ„r till grund för olika anvĂ€ndare för att underlĂ€tta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sĂ€lj beslut. IASB som Ă€r internationella standardsĂ€ttare, Ă€r de som upprĂ€ttar standarder kring hur redovisningen ska ske vĂ€rlden över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna Ă€r utförda pĂ„ samma sĂ€tt sĂ„ tolkas de olika av olika anvĂ€ndare, det vill sĂ€ga olika redovisningsmĂ„tt ger olika vĂ€rderelevans beroende pĂ„ redovisnings intressenter.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilket redovisningsmĂ„tt som Ă€r mest vĂ€rderelevant i den  svenska aktiemarknaden. RedovisningsmĂ„tten som undersöks i denna studie Ă€r bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital samt Ă„rets resultat i jĂ€mförelse med marknadsvĂ€rde pĂ„ eget kapital. Studien avgrĂ€nsas till att undersöka börsnoterade företag pĂ„ Large Cap.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

The purpose of this study is to examine the Swedish national student organizations attitudes towards school food and the school food debate between 1957-1982. The previous research on the subject maps the historical background and development of the school meal, but lacks a contemporary student perspective from the chosen time period, not least on a deeper and more political level. The theoretical starting points in the study concern organizations and their influence on public authorities as well as student influence. These theoretical frameworks are used to describe the conditions for the currently active national student organizations; Elevf?rbundet and SECO, in the political arena.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, Àr en femte del yngre Àn 65 Är och 5 % Àr yngre Àn 55 Är. Efter stroke krÀvs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam Älder som insjuknar i stroke kan mindre Àn hÀlften ÄtervÀnda till förvÀrvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte Àr tillgodosedda gÀllande rehabilitering och ÄtergÄng till arbete. Syfte: Att kartlÀgga vad som pÄverkar yngre strokepatienters ÄtergÄng till arbete.

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Syftet med denna studie Àr att se vilka informationskanaler yngre anvÀnder sig av i normallÀge, för att kunna utröna om nÀtverk Àr en informationskanal gentemot yngre mÀnniskor vid kris. Alla kommuner i Sverige har ett informationsansvar gentemot sina medborgare men det finns inga lagar som reglerar hur information skall ges. Det Àr alltsÄ upp till varje enskild kommun att bestÀmma över vilka informationskanaler de skall anvÀnda sig av. Det Àr dÀrför intressant att diskutera om nÀtverk som informationskanal förbÀttrar eller försÀmrar de demokratiska idealen utifrÄn myndigheternas informationsansvar och medborgarnas rÀtt till information vid en kris.Mitt material bestÄr frÀmst av litteratur, utredningar och studentuppsatser. Detta har kompletterats med Ätta respondentintervjuer med yngre medborgare.

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 pÄ Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid Ärsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning pÄ totalt och eget kapital. Syftet var att jÀmföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nÀmnda avkastningarna under de fem senaste Ären, samt att upptÀcka udda trendavvikelser av olika slag i jÀmförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hÀmta data frÄn Ärsredovisningar och sammanstÀlla och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjÀlp av samma program illustrera informationen pÄ linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste Ären pÄ ett sÀtt som gjorde det möjlig att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem Är men Catena har haft högst snittlig avkastning pÄ totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning pÄ eget kapital under de fem senaste Ären (20,7%)..

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Engelskan Àr ett dominerande vÀrldssprÄk och ett av tre kÀrnÀmnen i grundskolan dÀr betyget godkÀnt krÀvs för vidare studier. LÀrare för yngre elever mÄste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lÀrarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller sÄ omfattar den nÄgra veckors studier. Detta arbete handlar om lÀrares och lÀrarstuderandes syn pÄ sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras pÄ enkÀtfrÄgor till lÀrare och lÀrarstuderande och visar att fÄ lÀrarstuderande vÀljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lÀrare och lÀrarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förĂ€ndring i hur bolag redovisar sina tillgĂ„ngar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förĂ€ndringen att vĂ€rdering av tillgĂ„ngar numera sker till verkligt vĂ€rde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvĂ€rde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde efter förĂ€ndringen.