Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika uppförandekoder ser ut kring anvÀndningen av smartphones samt hur olika generationer tar till sig och resonerar kring dessa uppförandekoder. Smartphones Àr det definierade nya mediet som mÀnniskor bÀr med sig och anvÀnder överallt. AnvÀndningen av smartphones Àr stadigt ökande och har i viss mÄn ocksÄ tagit över de traditionella mediernas roll som det centrala mediet. Det breda antagandet av smartphones visar att vi troligtvis mÄste ompröva vÄra idéer om vad som anses vara anstÀndigt uppförande kring mobiltelefonen.Jag har utgÄtt frÄn sociologiska teorier eftersom de intresserar sig av medierna som samhÀllsfenomen och hur mÀnniskor anvÀnder medier för att samspela med varandra, samt medieteorier eftersom de har identifierat ett samband mellan medieanvÀndning och socialt beteende.Empirin till studien hÀmtades genom tvÄ fokusgruppsintervjuer, en Àldre- och en yngre generation. Den Àldre generationen kunde ge en bra jÀmförande bild av hur det var förr och hur de ser pÄ fenomenet smartphones idag.

Bakgrund: I Sverige fĂ„r cirka 30 000 mĂ€nniskor stroke varje Ă„r och cirka 7000 Ă„terinsjuknar. Cirka20 % av dessa mĂ€nniskor Ă€r yngre Ă€n 65 Ă„r. Strokeinsjknandet i yngre Ă„ldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker Ă€n hos Ă€ldre personer. ÅterhĂ€mtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare Ă€n hos Ă€ldre, och redan efter tre-sex mĂ„nader blir upp till 90 % av yngreindivider som fĂ„tt stroke oberoende vad gĂ€ller personliga dagliga aktiviteter. DĂ€remot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmĂ€ssiga svĂ„righeter ett stort problem för yngrestrokedrabbade mĂ€nniskor.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssÀkerhet.

Sammanfattning Rapportens syfte Àr att inom ramen för UMAS mÄlbild 2005 peka pÄ faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svÄrigheter i mötet med skriftsprÄket. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill Àven belysa hur forskningen framsteg har pÄverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, sjÀlvbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika Äldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

AbstraktStudien syftar till att undersöka hur chefer upplever att medarbetares generationstillhörighet har betydelse för deras ledarskap. Men ocksÄ att studera pÄ vilket sÀtt cheferna beskriver innebörden av begrepp sÄ som generation och ledarskap. I samhÀllsdebatten pratas det flitigt om generationer och vad som skiljer dem Ät. PÄ arbetsmarknaden pÄgÄr det ett stort generationsskifte. Men hur spelar detta in i chefsroller och deras ledarskap? Tidigare forskning visar att generation Y, X och Baby boom skiljer sig Ät och genom det behöver ett differentierat ledarskap.

Alien plants that have intentionally been introduced to an area for cultivation in public or private gardens constitute the primary pathway of introduction for invasive alien species that spread into nature. Garden owners want species that have satisfying characteristics, these characteristics are often also linked to plant invasiveness. Thus, the horticulture industry plays an important role by making scientifically based decisions and phasing out invasive plants and replacing them with alternative species with satisfying characteristics, but low risks of becoming invasive. This thesis aimed to examine the sale of and the attitudes towards alien plants in the horticulture industry in Sweden. Alien terrestrial plants identified to have a severe risk, high risk or potentially high risk of spreading and becoming invasive according to ArtDatabankens assessment, were examined to see if they were for sale.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv öka förstÄelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden anvÀnts. Vi har samlat in primÀrdatan genom telefonintervjuer och frÄgeformulÀr via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna fÄ en förstÄelse av forskningsfrÄgan. Det som tydligt framtrÀder i vÄr undersökning Àr att kunskapsintensiva tjÀnsteföretag vÀljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga vÀrde, erhÄlla uppmÀrksamhet och utvecklas internt. De som vÀljer att inte visualisera ser det svÄra i att vÀrdera immateriella tillgÄngar dÄ det inte finns nÄgon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i ansprÄk.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande motiven till varför vÄra fallföretag: HjÀrt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare Àmnar vi studera i vilken utstrÀckning fallföretagens motiv stÀmmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primÀra motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har Äterfunnits hos tvÄ av vÄra fallföretag. DÀremot har responsen frÄn denna uteblivit. IstÀllet har samtliga fallföretag hittat ett alternativt anvÀndningsomrÄde, i form av ett marknadsföringsinstrument.