Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Ökad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.

Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och Ärligen insjuknar 35 000 mÀnniskor varav 20 procent Àr mellan 19 och 64 Är. Det innebÀr stora omstÀllningar i livet för de yngre iarbetsför Älder som insjuknat i stroke dÄ de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gÄ till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som pÄverkar de yngre patienterna vid Äteranpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna frÀmst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder Àr de faktorer som mest pÄverkar Äteranpassningen till livet efter stroke.

Syftet Àr att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. VÄr beskrivning strÀcker sig över en period pÄ tio Är. Vi har anvÀnt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta Àmne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vÄr empiri som Àr hÀmtad frÄn sju kunskapsintensiva företag och bestÄr av deras Ärsredovisningar för Ären 2003, 1998 och 1993. I vÄr jÀmförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig sÄ mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste Ären vilket de flesta affÀrsmÀn Àr medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att vÀrdera ett företags framtida kapacitet istÀllet för att fokusera pÄ historiska hÀndelser. Problemet Àr dock att intellektuellt kapital Àr ett relativt nytt begrepp och mÄnga definitioner fluktuerar pÄ marknaden, vilket försvÄrar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn pÄ det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som gÄr att finna i IT-företagens Ärsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det gÄr att urskilja tvÄ typologier av begreppets innebörd.

Elever i Eskilstuna kommuns förmÄga att prestera i grundskolan Àr pÄverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppvÀxt i en miljö som hedrar samma vÀrden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstÀmmer med skolans och ökar dÀrför elevens möjligheter. Ett motsatt förhÄllande kan ses hos elevgrupper med ett lÄgt symboliskt kapital. Elevers förmÄga att prestera Àr Àven pÄverkad av hur elevsammansÀttningen ser ut. Denna effekt kan verka bÄde i positiv och i negativ riktning.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Den hÀr uppsatsen kommer först och frÀmst att behandla Assyriernas förhÄllande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer ocksÄ att lyfta upp förhÄllandet till och syn pÄ samhÀllet. Metoden som har anvÀnt Àr en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och tvÄ generationer), som Àr slÀkt med varandra som förÀldrar och deras barn. Syftet Àr att se hur deras förhÄllande till och synen pÄ kyrkan och tron Àr och hur det skiljer sig mellan de Àldre och de yngre. Syftet Àr ocksÄ att se hur deras instÀllning Àr till olika sociala och religiösa frÄgor och om det skiljer sig mellan de tvÄ generationerna.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.