I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Àr hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som anvÀnts under perioden, om bolagsrisken pÄverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhÄller sig till Peak Oil och alternativabrÀnslen och energikÀllor.Följande slutsatser kan dras frÄn undersökningen: Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de lÄngfristiga lÄnen varit i en nedÄtgÄende trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.? Bolagen har mest anvÀnt sig av nyemissioner nÀr de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lÄn och slutligen konvertibellÄn. En statistisk undersökning har visat att risk pÄverkar eget kapital. NÀr risken ökar, sÄ ökar det egna kapitalet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarPeabody Developmental Motor Scale 2 (PDMS-2) Àr ett motoriskt test för barn upp till sex Ärs Älder. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten hos Catch And Run On LINE (On Line), ett nytt grovmotoriskt test för förskolebarn, samt att utvÀrdera överensstÀmmelsen (concurrent validity) mellan On Line och den grovmotoriska delen av PDMS-2. FrÄgestÀllningarna som stÀlldes var hur den totala poÀngen överensstÀmmer mellan On Line och PDMS-2 och hur lÄng tid det tog att sammanstÀlla resultatet av de tvÄ olika grovmotoriska bedömningarna.MetodOn Line utformades som en kortare variant av PDMS-2. Alla barn (n=26) som remitterades till sjukgymnastiken pÄ Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för en grovmotorisk bedömning och som besökte författaren dÀr under 4 mÄnader erbjöds delta i studien om de hade börjat gÄ, men inte hade fyllt 6 Är. Barnet bedömdes vid ett tillfÀlle.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition Àr högst 35 Är ? vad gÀller utsikterna pÄ arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadslÀget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger pÄ utredningar och statistik som gÀller yngre akademikers etablering pÄ arbetsmarknaden, i vilken utstrÀckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan mÀn/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frÄgor om dimensionering av den högre utbildningen tas ocksÄ upp.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Syftet med studien var att kartlÀgga förÀldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka förÀldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur förÀldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll förÀldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. MÄnga idrottare uppger att förÀldrarna har haft en vÀldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). DÀremot saknas kunskapen om vad det i praktiken Àr förÀldrarna gör och vilka de Àr. Studien Àr byggd pÄ en surveyundersökning dÀr kvantitativ data har samlats in genom en enkÀtundersökning och urvalsgruppen var förÀldrar till de ungdomar som 2012 deltog pÄ VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

Segregering har att göra med befolkningssammansÀttningen i en stad vilken kan gÀlla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invÄnarna i Stockholm utifrÄn den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeomrÄden existerar olika sociala förhÄllanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invÄnare. En del av dagens sociala reproduktion gÀller alltsÄ utsatthet pÄ bostadsmarknaden och för att komma Ät denna utsatthet Àr det viktigt att fÄ en förstÄelse för den bakomliggande processen genom vilken individer vÀljer boendeomrÄde. I denna studie undersöks förhÄllandet mellan andelen utlandsfödda i uppvÀxtomrÄdet och andelen utlandsfödda i boendeomrÄdet i vuxen Älder.

Dagens företag Àr inte uppbyggda pÄ samma sÀtt som de var för 50 Är sedan. Idag finns detinte sÄ mycket producerande företag utan det Àr vanligare att företag tillhandahÄller tjÀnstersom bygger pÄ kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgÄngar utan derasvÀrde ligger mer i immateriella tillgÄngar och frÀmst intellektuellt kapital. En följd Àr attkunskapsföretags bokförda vÀrde kan vara sÄ lite som en tiondel av deras verkliga vÀrde.Klyftan mellan vÀrdena kan hÀrledas till det intellektuella kapitalet och Àr sÄledes en storvÀrdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar vÀrdeför organisationer.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrÄn sjÀlvrapporterade data undersöka hur förÀldrars sysselsÀttningsgrad pÄverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som riktats till gymnasieungdomar i Ärskurs tre och arbetet har utgÄtt ifrÄn en positivistisk ansats. GrundlÀggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsÀttningsgrad hos förÀldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lÀrande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsÀttningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg Àn ungdomar frÄn familjer med lÄg sysselsÀttningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts pÄ omrÄdet och bidrar med ökad kunskap om hur förÀldrars sysselsÀttning kan pÄverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.