Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Synen pÄ förÀldraskap i kombination med yrkesliv Àr till stor del styrt av yttre kontexter och vÀlfÀrdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, frÄn tre olika generationer, som alla har fÄtt representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förÀlder dÄ. Intervjumetoden jag anvÀnt Àr semistrukturerade intervjuer, vilket innebÀr att jag haft ett fÀrdigt frÄgeformulÀr, men att detta har varit öppet för att kunna lÀgga till följdfrÄgor om nÄgot har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhÀllelig kontext, i form av vÀlfÀrdsstatliga ÄtgÀrder som kan ha pÄverkat deras liv som förÀlder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, förÀldraförsÀkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frÄgor som var aktuella under den tidsperiod dÄ mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.

Undersökningens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur medelÄlders personer kommunicerar pÄ Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mÄl har de med sin kommunikation och hur deras sprÄk ser ut. Mitt material Àr konversationer pÄ Facebook frÄn tre informanter under tre veckor, samt frÄn tre yngre jÀmförelseinformanter. Jag anvÀnder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna anvÀnder mer formella hÀlsningar Àn de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler Àn en person, vilket inte ungdomar gör.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.

Bakgrund och problem: Kraven pĂ„ ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lĂ€gga allt mer resurser pĂ„ att bemöta dessa krav. Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalitĂ© har nĂ„gon positiv effekt, exempelvis pĂ„ företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen Ă€r den rapport som Ă€r den mest omfattande. Det lĂ€ggs betydligt mer resurser pĂ„ att framstĂ€lla en Ă„rsredovisning, jĂ€mfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehĂ„ller Ă„rsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan Ă€r kĂ€nda för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning pĂ„ 3-4 mĂ„nader.

Bröstcancer utgör den frÀmsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strÄlning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk pÄverkan. Syftet med dennalitteraturstudie Àr att beskriva hur yngre kvinnors livssituation pÄverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet Àr att analysera huruvida Älder pÄverkar en handledares yrkesroll pÄ arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill Àven undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars Älder Àr upp till och med 35 Är och handledare vars Älder Àr över 35 Är i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrÄn en handledares Älder med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ arbetsmarknad, arbetssÀtt, kunskap och kompetens och genus.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.