I det hÀr arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jÀmför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som bestÄr av en enkÀtdel, dÀr informanterna har fÄtt svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgÄr ifrÄn svaren pÄ enkÀten. Jag har hÀr intervjuat grupper dÀr mÀn Àr för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrÄn varje kön och generation. Totalt Àr det 32 stycken informanter. De Àr födda i Norrköping eller inflyttade nÄgra fÄ Är efter födseln.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

NÀtverk med stöd av Internetportaler skulle kunna vara en bra lösning pÄ delar av föreningars kundhanteringsproblem. Det möjliggör skapandet av ökat mervÀrde pÄ sponsorernas satsade kapital samtidigt som det kan generera ett ökat socialt kapital för de involverade aktörerna. Detta sociala kapital skulle sedan kunna omvandlas till ekonomiskt kapital i en förlÀngning. Det Àr dock sÄ att satsningen krÀver en del resurser frÄn föreningens sida och ett brinnande engagemang för att fungera tillfredsstÀllande. Föreningen kan dock vinna mycket dÄ nÀtverket kan skapa en större sammanhÄllning mellan förening och sponsorer vilket borde öka lÄngsiktigheten i sponsorernas engagemang.

Det blir allt viktigare för företagsledare och butikspersonal att kÀnna till hur mÀn och kvinnor agerar i sina köpsituationer, och dÄ det finns knapphÀndig information inom Àmnet tycker vi att det Àr intressant att göra en undersökning inom omrÄdet. Tanken Àr att fÄ fram de skillnader som antas finnas mellan mÀn och kvinnor i deras genomgÄng av köpprocessen inom konfektionsbranschen.Rapporten baseras pÄ hur mÀn och kvinnor gÄr igenom de olika stegen i köpprocessen. UtgÄngspunkten i rapporten ligger i att besvara frÄgestÀllningen: Finns det skillnader i mÀns och kvinnors syn pÄ köpprocessen inom konfektionsbranschen, och i sÄ fall hur skiljer det sig? Kan det Àven finnas skillnader mellan olika generationer? Det Àr frÀmst viktigt för butikerna att kÀnna till konsumenternas förvÀntningar och behov för att kunna tillfredsstÀlla dem, dÄ köpprocessen Àr en viktig del i konsumentens dagliga inköp sÄvÀl som vid inköp av sÀllanköpsvaror.I rapporten sammanstÀlls ett antal kvalitativa undersökningar som gjorts i form av öppna individuella intervjuer med butikschefer samt fyra stycken öppna gruppintervjuer med konsumenter i tvÄ olika Älderskategorier, 16-39 samt 40-70, Àven indelat i kön dÄ det ocksÄ kan skilja sig i olika generationer. Intervjuerna bygger pÄ den teoretiska referensramen som har sin grund i konsumtionens utveckling och konsumentens köpprocess.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat frÄn 15 till 21 procent bland mÀn och kvinnor i Äldern 35-44 Är. Sveriges befolkning lever lÀngre idag, framförallt för att hjÀrt- och kÀrlsjukdomar har minskat. DÀremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det Àr cirka 400 unga vuxna varje Är som insjuknar vilket pÄverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre Äldrar kan bero pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Det finns ett sysselsÀttningsgap mellan inrikes- och utrikes födda pÄ arbetsmarknaden vilket Àr en frÄga som har engagerat mÄnga forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung kan pÄverka utbildningsnivÄ och sysselsÀttning. Materialet som anvÀnds i studien Àr insamlat mellan 2010-2011 och Àr ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband anvÀnds immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av sprÄkkunskaper och tillgÄngen till sociala nÀtverk. Resultatet visar att förÀldrarnas ursprung har en signifikant inverkan pÄ bÄde utbildningsnivÄ och sysselsÀttning.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina Ärsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förÀndring hos företagen, med avseende pÄ redovisning av intellektuellt kapital. Syftet Àr Àven att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har anvÀnt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod dÀr vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrÄgor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen Àr kvantitativ dÄ vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin Ärsredovisning.

Synen pÄ förÀldraskap i kombination med yrkesliv Àr till stor del styrt av yttre kontexter och vÀlfÀrdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, frÄn tre olika generationer, som alla har fÄtt representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förÀlder dÄ. Intervjumetoden jag anvÀnt Àr semistrukturerade intervjuer, vilket innebÀr att jag haft ett fÀrdigt frÄgeformulÀr, men att detta har varit öppet för att kunna lÀgga till följdfrÄgor om nÄgot har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhÀllelig kontext, i form av vÀlfÀrdsstatliga ÄtgÀrder som kan ha pÄverkat deras liv som förÀlder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, förÀldraförsÀkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frÄgor som var aktuella under den tidsperiod dÄ mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

Undersökningens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur medelÄlders personer kommunicerar pÄ Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mÄl har de med sin kommunikation och hur deras sprÄk ser ut. Mitt material Àr konversationer pÄ Facebook frÄn tre informanter under tre veckor, samt frÄn tre yngre jÀmförelseinformanter. Jag anvÀnder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna anvÀnder mer formella hÀlsningar Àn de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler Àn en person, vilket inte ungdomar gör.