Sök:

Sökresultat:

396 Uppsatser om Inställning till intagna - Sida 8 av 27

Interners upplevelser av akutsjukvÄrdens bemötande : sett ur före detta interners ögon

BakgrundKriminalvÄrden i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fÀngelse, juli mÄnad Är 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvÄrd. Om det finns behov för vÄrd utanför anstalterna skall kriminalvÄrden ombesörja transport till sÄdan vÄrdinrÀttning som passar behovet.Varje mÄnad transporteras mer Àn hundra personer av kriminalvÄrden in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland Àr sÀkerheten sÄ stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfÀngsel, anvÀnds under hela besöket. DÄ synliggörs personen som söker vÄrd, och hamnar utanför resten av samhÀllet.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att vÀrna för personer han/hon vÄrdar. BÄde etiskt och genom att skydda integriteten sÄ att ingen tar skada.

Suzukiundervisning pÄ klarinett : varför Àr inte klarinett ett officiellt Suzukiinstrument?

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

StÀndigt, alltid och aldrig ge upp : En beskrivande studie i hur sju grundskolor i Sundsvalls kommun kommunicerar om mobbning, e-mobbning och sina likabehandlingsplaner internt.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Betydelsen av studierför Äteranpassning i samhÀllet. : En kvantitativ studie om den upplevda betydelsen av studier i anstaltför Äteranpassning i samhÀllet.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras Äteranpassning i samhÀllet? För att försöka besvara denna frÄgestÀllning har vi i vÄr studie sammanstÀllt datamaterial ifrÄn en kvantitativ studie. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt. Underliggande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för Äterfall i brottslighet?Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för anstÀllning efter frigivning ifrÄn anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vÄr studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsÀttningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhÄlla anstÀllning eller för att Äteranpassas efter frigivning ifrÄn anstalt.

Bonussystemets effekter : En fallstudie pÄ LÀnsförsÀkringar Kalmar lÀn

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

KriminalvÄrdens klientutbildning

Utbildning pÄ anstalt har de senaste Ären fÄtt ett rejÀlt uppsving i och med kriminalvÄrdens nyetablerade klientutbildning i form av lÀrcentrum pÄ anstalterna. Denna studie kartlÀgger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjÀlp av intervjuer med bÄde lÀrare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det beskrivs hur tiden pÄ anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen stÀller krav pÄ lÀrarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vÀgar att nÄ de intagna som för nÀrvarande inte deltar i studier..

Frivillig men motvillig? ? En kartlÀggning av faktorer som bidrar till intentioner att lÀmna respektive stanna i anstÀllningen hos gruppbefÀl och soldater i Försvarsmakten.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Utveckling och design av WiGID

The Center for Genomics and Bioinformatics (CGB) is an academic department at Karolinska Institute. Generally stated, the CGB department is committed to the generation and management of genetic information by approaches aiming at elucidating the connection between genes, protein and function.WiGID is a genome information database that is available through WAP (Wireless Application Protocol).Our version of WiGID is based on WML, PHP and PostgreSQL as a database server.One of the changes on the old WiGID application was the creation of a relational database with seven tables and one view, instead of the file that represented the database on the old version. We also changed the script language from python to PHP.The search engine ability has been extended with three new search alternatives for a user to choose from. Each choice leads to other, sometimes multiple choices.A GUI has been created for the administrator, to be able to insert information into the database.The structure of the search engine is primarily for narrowing down the search result on the phone display, thereby making the search efficient..

Mot en ny (kr)istid? : En studie om hur svenska förvaltningsmyndigheter arbetar för att utveckla en proaktiv krishantering

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Att skriva sig till lÀsning med datorn som centralt redskap : LÀrares syn pÄ fördelar och nackdelar med fokus pÄ Tragetons pedagogiska metod

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Redovisningskvalitet: IFRS vs K3 - En kvalitativ j?mf?relsestudie av redovisningskvalitet f?r IFRS och K3 under ?ren 2018 - 2023

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Kriminellas Revansch i SamhÀllet- Hinder eller HjÀlp för att Ätererövra ett "Svenssonliv"

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

KriminalvÄrd med inriktning pÄ behandling : Internernas framtidssyn

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur intagna ser pÄ framtiden som för nÀrvarande behandlas inom kriminalvÄrden. Undersökningens utgÄngspunkt Àr ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en halvstrukturerad intervjuguide, dÀr urvalet omfattade tre interner och fyra anstÀllda pÄ fÀngelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer pÄ att studerar och arbeta efter frigivningen. För nÀrvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvÄdelad Äsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Intagen : En kvalitativ studie om effekterna av frihetsberövning för attityder och beteenden efter frigivning frÄn anstalt, hos en förstagÄngsdömd och en Äterfallsförbrytare.

Rolltagande innebÀr att alla mÀnniskor intar olika roller i förhÄllande till de olika individer som man har att förhÄlla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vÄr vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem nÀrmare. Dessa finns inbyggda i oss sjÀlva och utvecklas i situationen med vÄra medmÀnniskor i vardagen, socialiserade in i vÄrt beteende. Men vad hÀnder nÀr individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersÀtts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhÄllningsregler.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->