Sökresultat:
997 Uppsatser om Inspektion och träskydd - Sida 58 av 67
FRISKRIVNING FRĂ N GROV VĂ RDSLĂSHET OCH UPPSĂ T : En studie av friskrivningsklausuler i transportrĂ€ttsliga kommersiella förhĂ„llanden
NÀr ett transportavtal föreligger Àr transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestÀmmelseorten. Men det Àr ocksÄ viktigt att transportören vÄrdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stÀmmer och ansvarar för att godset utlÀmnas till rÀtt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportÄtagande pÄ avtalat eller godtagbart sÀtt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadestÄndsskyldig. Normalt krÀvs det att en avtalspart har orsakat skada genom vÄllande för att denne ska bli skadestÄndsskyldig. För att kunna avgöra i ersÀttningsfrÄgan krÀvs det att man bestÀmmer huruvida ett vÄrdslöst handlande Àr att betrakta som enkel eller grov. Ett vÄrdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.
ĂR MYNDIGHETSFEL SKĂL FĂR RĂTTELSE?
För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.
En jobbig klassrumssituation : En studie om hur det Àr att som lÀrare att jobba i en dysfunktionell klass
NÀr ett transportavtal föreligger Àr transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestÀmmelseorten. Men det Àr ocksÄ viktigt att transportören vÄrdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stÀmmer och ansvarar för att godset utlÀmnas till rÀtt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportÄtagande pÄ avtalat eller godtagbart sÀtt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadestÄndsskyldig. Normalt krÀvs det att en avtalspart har orsakat skada genom vÄllande för att denne ska bli skadestÄndsskyldig. För att kunna avgöra i ersÀttningsfrÄgan krÀvs det att man bestÀmmer huruvida ett vÄrdslöst handlande Àr att betrakta som enkel eller grov. Ett vÄrdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.
Bergteknisk planering vid schaktning av bergslÀnt
Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.
SnabblÄn : De lege lata och de lege ferenda
Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.
Brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar: Behovet av brandvatten vid olyckor med farligt gods
Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.
Canine herpesvirus-1 : effekter pÄ avelshundar och deras avkommor
Canine herpesvirus-1 (CHV-1) Àr det herpesvirus som Àr specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. NÀr den akuta infektionen Àr över gÄr viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus frÀmst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan fÄ infektionen att reaktiveras.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur viruset pÄverkar individer i olika Äldrar, sjukdomens effekter pÄ hundaveln och lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika sjukdom.
Hos den vuxna individen ses oftast bara lÀttare luftvÀgsinfektion, ögoninflammation eller genitala förÀndringar.
Ytrandefrihet kontra hets mot folkgrupp: En grÀnsdragning samt undersökning för hur vid Högsta domstolens bedömning Àr i förhÄllande till Europakonventionen
Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.
Ideal och praktik : en studie av SkogsvÄrdsstyrelsens metodik för att avsÀtta skyddsvÀrd skog
För miljökvalitetsmÄlet Levande skogars första delmÄl, LÄngsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvÀrdera arbetet som bedrivs för att uppnÄ mÄlet. Av dessa fyra indikatorer ligger tvÄ: biotopskydd och naturvÄrdsavtal, under SkogsvÄrdsstyrelsernas ansvar. Enligt MiljömÄlsrÄdet kommer inte detta delmÄl att uppnÄs inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvÀrdera mÄluppfyllelse för de 15 miljömÄlen och underliggande delmÄl baseras pÄ statistiska metoder. MiljökvalitetsmÄlen Àr, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet.
Implementering av den Europeiska Landskapskonventionen i Sverige : att hantera verktyget i praktiken
Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland
annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC
Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att
sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma
konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige
signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att
konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012.
Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om
demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för
synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot
tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats.
Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra
in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan
om större möjlighet att styra mer lokalt.
Sverigefinnar - frÄn invandrare till nationell minoritet
Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frÄgan om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Sverige bör ansluta sig till EuroparÄdets konvention om regionala sprÄk och minoritetssprÄk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tillÀggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frÄgan om Sverige bör ratificera EuroparÄdets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick Àven i uppgift att utreda vilka ÄtgÀrder i sÄ fall vore nödvÀndiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestÀmmelserna i konventionen. Kommittén delades i tvÄ sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.
FörsÀkringstagarnas ökade informationskrav i
livförsÀkringsbolag: en uppsats med anledning av den senaste
tidens skandaler och aktuellt lagförslag
Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill frÀmst skÀrpa kraven pÄ information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport frÀmst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar sÀkerstÀllandet av transaktioner mellan sig och nÀrstÄende företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnÄ ett marknadsmÀssigt förhÄllande varierar och lösningen pÄ detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krÀvs vid internprissÀttningsfrÄgor och att en best practice för branschen om möjligt bör faststÀllas. Finansinspektionen ska för att nÄ detta genomföra en granskning av nu gÀllande vÀsentliga koncerninterna avtal.
Undersökning av det reducerade bestÄndet med öring (Salmo trutta) i PinnarpsbÀcken ? pÄverkan av substrat, habitat samt hydrokemi
MÄnga av Europas öringpopulationer har dÄlig rekrytering. Flera variabler som pÄverkar rekryteringen av dessa bestÄnd har uppmÀrksammats i forskningen genom Ären. Forskningen har oftast bedrivits pÄ specifika bestÄnd, för att se vilka variabler som pÄverkar just dem. I PinnarpsbÀcken i Kinda kommun finns ett öringbestÄnd som har vikande populationssiffror. BÀcken har klassats som riksintressant och delar av den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-omrÄde.
Renala biverkningar orsakade av NSAID hos hund
Icke steroida antiinflammatoriska lÀkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) Àr en stor grupp lÀkemedel som har antiinflammatoriska, smÀrtstillande och febernedsÀttande effekter. Verkningsmekanism Àr att de hÀmmar enzymet cyklooxygenas (COX) vilket Àr det första enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 Àr de vanligaste mÄlenzymen för NSAIDs. PG Àr involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smÀrta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i tvÄ grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hÀmmar bÄde COX-1 och COX-2 (oftast Àr substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som Àr selektiva för COX-2.
Polismyndighetens förelÀggandebeslut om bristande tillsyn av hund och rÀttssÀkerhetsaspekter
Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.