Sökresultat:
997 Uppsatser om Inspektion och träskydd - Sida 29 av 67
Enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjÀnsten
Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjÀnsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende Àr ett begrepp som kan se olika ut beroende pÄ vilket omrÄde som undersöks, avgrÀnsas uppsatsens undersökning till att gÀlla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjÀl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjÀnst Àr ett outforskat omrÄde, det enda som med sÀkerhet kan sÀgas Àr att det förekommer. DÀrför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollÄtgÀrder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som anvÀnds för analysen Àr UslanerŽs teori om moralisk och strategisk tillit och LuhmannŽs teoretiska funktionsanalys av förtroende samt CohenŽs och FelsonŽs rutinaktivitetsteori.
Civila - (o)skyddade? Skyddet för civila i icke-internationella konflikter efter TadicŽdomen vid ICTY
Det humanitÀrrÀttsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst frÀmst reglerat internationella konflikter, nÄgot som inte förÀndrats i takt med att konfliktbilden skiftat frÄn att ha dominerats av internationella konflikter till att istÀllet prÀglas av mer svÄrdefinierade, interna sÄdana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet dÄ sÀkerhetsrÄdet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot TadicŽ, ett prejudikat, vilket kom att fÄ tvÄ viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?vÀpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerÀtten tillskrevs större vikt.
Internationella fredsfrÀmjande operationer och mÀnskliga rÀttigheter
Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..
Den framtida operativa förmÄgan: Förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder för RÀddningstjÀnsten Halmstad
Syftet med denna rapport Àr att lÀgga fram förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder Ät RÀddningstjÀnsten Halmstad. Genom att titta pÄ dagens organisation utifrÄn sett, som en representant för tredjeman, Àr förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv pÄ dagens organisation och de problem denna stÄr inför. RÀddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har Älagt organisationen att rannsaka sig sjÀlva och lÀgga fram förslag pÄ ÄtgÀrder inför nÀsta kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort Àr fördelat pÄ sju deluppdrag dÀr denna rapport kommer att fokusera pÄ tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frÄgor: hur Àr dagens organisation utformad, vilka problemomrÄden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga, angelÀgna, eller önskvÀrda, samt vilka fortsatta frÄgor finns det för den operativa förmÄgan? Bakgrunden till uppdraget Àr att RÀddningstjÀnsten Halmstad likt mÄnga andra rÀddningstjÀnster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera RÀddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.
PatentrÀttsliga aspekter pÄ reverse engineering: ett klargörande om under vilka förutsÀttningar reverse engineering inom tillverkningsindustrin Àr tillÄtet enligt patentrÀtten
Denna uppsats har som syfte att klargöra hur lÄngt det Àr tillÄtet att med reverse engineering experimentera med en patentskyddad uppfinning innan patentintrÄng föreligger. FrÀmst förs en diskussion om hur lÄngt det Àr tillÄtet att experimenteramed en patentskyddad uppfinning, utifrÄn patentlagens experimentundantag, utan att krÀnka ensamrÀtten som patentet ger. För att svara pÄ denna frÄga börjar diskussionen ur ett svenskt perspektiv i den svenska patentlagen, med ett instick ilagen om skydd för företagshemligheter. Diskussionen förs sedan ut i Europa för att se hur bedömningen av reverse engineering och experimentundantaget gjorts dÀr och till sist vÀnds blicken mot USA. Bedömningen som görs Àr att reverse engineering ges ganska fria hÀnder sÄ lÀnge mÄlet för processen Àr att finna ny kunskap utöver den kunskap som finns inbÀddat i patentet.
Omprövning av trafikskadeersÀttning - ny praxis frÄn HD
De senaste Ären har rÀtten till omprövning av skadestÄnd enligt 5 kap 5 § SkL varit nÄgot oklar. Möjligheten till omprövning förutsÀtter att en vÀsentlig Àndring intrÀffat i den skadelidandes förhÄllanden som inte gÄtt att förutse vid tiden för bestÀmmandet av ersÀttningen. I artiklar och doktrin har framförallt uppfattningar till förmÄn för försÀkringsbolagen framförts. Det var dÀrför med viss förvÄning som Högsta domstolen i december 2008 prövade tvÄ fall dÀr skadelidande begÀrde omprövning av sin livrÀnta pÄ grund av en vÀsentlig Àndring. Det var fall dÀr förutsÀttningarna förÀndrats mot de förhÄllanden som rÄdde vid tidpunkten för avtalet mellan försÀkringsbolaget och den skadelidande.
SĂDRAs Gröna Skogsbruksplaner : en uppföljning relaterad till SĂDRAs miljömĂ„l, FCS's kriterier och svensk skogspolitik
SĂDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med
naturvÄrdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mÄl att
fram till Är 2002 tÀcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nÄ detta givits
en budget pÄ 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan Àr ursprungligen skapat av
skogsvĂ„rdsorganisationen, men SĂDRA Ă€r först med att producera gröna planer i stor skala.
De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SĂDRAs medlemmar ett verkningsfullt
redskap for virkesproduktion med hĂ€nsyn till de miljömĂ„l som finns formulerade i SĂDRAs
miljöpolicy". Detta Àr ett led i det miljöengagemang som pÄ senare Är ökat i Sverige.
Könsrelaterad förföljelse : I lag och vid tillÀmpling
I och med den nya utlÀnningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse pÄ egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehÄllstillstÄnd, med könsrelaterade asylskÀl bedömdes tidigare enligt bestÀmmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krÀvs för skydd enligt de bÄda bestÀmmelserna Àr densamma. Fram till lagÀndringen har könsbestÀmmelsen tillÀmpats i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Sökande har i stor utrÀckning istÀllet erhÄllit uppehÄllstillstÄnd pÄ humanitÀra grunder.
Högsta domstolens hetsdoktrin, TillÀmpningen av 16 kap. 8 § brottsbalken
Uppsatsen redogör för brottet hets mot folkgrupp och dess relation till yttrandefriheten. Under senare Är har Högsta domstolens tillÀmpning av 16 kap. 8 § brottsbalken gjorts i ljuset av Europakonventionen. För att uppnÄ en konventionsenlig tillÀmpning har den svenska bestÀmmelsen tolkats mer restriktivt Àn vad dess förarbeten ger vid handen. Den rÀttsliga diskussionen har kretsat kring rekvisitet missaktning samt Europadomstolens begrepp hate speech.
Illegal fildelning : Ur ett materiellt och processuellt perspektiv.
UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.
I grÄzonen mellan lag och bedömning : MellanstadielÀrares förhÄllningssÀtt till sin anmÀlningsskyldighet
Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.
Groomin - kontakt med barn i sexuellt syfte
Internet Àr idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra mÀnniskor. Men den ökade InternetanvÀndningen har Àven fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming Àr nÄgot som har ökat i och med att Internet anvÀnds i större utstrÀckning av bÄde vuxna och barn. Grooming Àr ett begrepp som innebÀr att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att dÀrefter kunna begÄ sexuella övergrepp pÄ det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltÀckande analys görs av det nya brottet. För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av internationellrÀttsliga dokument som finns till skydd för barn.
Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?
SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.
NATURMINNENS F?RVALTNING OCH SKYDD: Inventering i V?stra G?taland
Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.
Ansvarskanalisering och dess konsekvenser för skadestÄndets funktioner: en studie utifrÄn kanalisering vid principalansvar och ansvarsförsÀkring
SkadestÄndet Àr det vanligaste sanktionsmedlet dÄ skada uppstÄtt. Inom arbetsrÀtten gÀller som grundlÀggande princip att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för verksamheten och det som sker inom ramen för dess drift. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ersÀttningsansvaret pÄ arbetsgivaren som följd av detta principalansvar. SÄdan ansvarskanalisering kan Àven ske genom att arbetsgivaren tecknar en ansvarsförsÀkring som tÀcker sÄdana skadestÄndsansprÄk som kan riktas mot företaget eller nÄgon av dess anstÀllda. DÄ arbetsgivarens ansvar idag omfattar sÄvÀl skada uppkommen av eget vÄllande som skada vÄllad av en anstÀlld Àr risken för skadestÄndsansprÄk hög och behovet av ett skydd genom en ansvarsförsÀkring likasÄ.