Ansvarskanalisering och dess konsekvenser för skadeståndets funktioner
en studie utifrån kanalisering vid principalansvar och ansvarsförsäkring
AnsvarskanaliseringSkadeståndSkadeståndsrättFörsäkringAnsvarsförsäkringFöretagsförsäkringPrincipalansvarAnsvarsförskjutningFörsäkringsrättPreventiv funktionReparativ funktionPulvrisering av förlust
Skadeståndet är det vanligaste sanktionsmedlet då skada uppstått. Inom arbetsrätten gäller som grundläggande princip att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för verksamheten och det som sker inom ramen för dess drift. Då en arbetstagare vållar skada i tjänsten läggs ersättningsansvaret på arbetsgivaren som följd av detta principalansvar. Sådan ansvarskanalisering kan även ske genom att arbetsgivaren tecknar en ansvarsförsäkring som täcker sådana skadeståndsanspråk som kan riktas mot företaget eller någon av dess anställda. Då arbetsgivarens ansvar idag omfattar såväl skada uppkommen av eget vållande som skada vållad av en anställd är risken för skadeståndsanspråk hög och behovet av ett skydd genom en ansvarsförsäkring likaså. Denna försäkringstyp är därför vanlig och ingår ofta i företagens paketförsäkringar. De två typer av ansvarskanalisering som nu nämnts medför många fördelar i och med den ökade möjligheten för den skadelidande att få ersättning för sin skada. Dock finns även nackdelar med att det inte är skadevållaren själv som bär ansvaret för uppstådd skada. Dessa för- respektive nackdelar uppträder då ansvarskanaliseringen ställs mot de funktioner som skadeståndet är tänkt att fylla.