Det finns i huvudsak tre olika metoder för Inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell Inskolning och individuell Inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur Inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid Inskolning, hur Inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad Inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra Inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan.Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsInskolning och den andra förskolan använder heldagsInskolning.I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad Inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad Inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för Inskolningens resultat.En slutsats av studien är att de två Inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan.

Följande uppsats studerar föräldraaktiv Inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för Inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i Inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses Inskolningen avslutad.Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv Inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.

Denna jämförande studie grundar sig på att ridskolor har svårt att finna lämpliga hästar och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes är att det är svårare att skola in stora hästar än ponnyer. Syftet med studien är att se skillnaderna på Inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehästar. Studiens frågeställningar är: Är det någon skillnad på ponny och hästar under Inskolning på ridskola? Hur lång tid tar ridskolorna på sig att skola in en ridskolehäst samt ridskoleponny? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, Inskolningsprocess och hästens beteende.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens Inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka Inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i Inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad Inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i Inskolningen och anser de att Inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i Inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ Inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid Inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar Inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en Inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans Inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur Inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra Inskolning.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring Inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med Inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring Inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en Inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med Inskolningsprocessen.

Studien synliggör hur olika förskollärare ser på och jobbar med Inskolning av barn i behov avsärskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med Inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, hurpedagogernas kompetens påverkar det pedagogiska arbetet under Inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras på tre enskilda intervjuer med förskollärare samt engruppintervju med två förskollärare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhållningssätt ochmänniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgångspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar på att pedagogernassyn på barn i behov av särskilt stöd avgör hur arbetet kring Inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett Inskolningsmodell, menska vara ännu mer individanpassad för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka om olika Inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid Inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka Inskolningsmetoden.Studien är gjord på två förskolor med olika Inskolningsmetoder, föräldraaktiv Inskolning i tre dagar och traditionell Inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid Inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och Inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har Inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av Inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet Inskolning.I analysen av materialet framkom hur två olika Inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva Inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv Inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva Inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på Inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor.

En nyutbildad intensivvårdssjuksköterska besitter många olika kunskaper då hon/han först oftast arbetat som sjuksköterska och sedan gått vidare till att arbeta på en intensivvårdsavdelning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska på en intensivvårdsavdelning. Åtta nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvuvudkategori, Att utföra sina arbetsuppgifter trots känslor av osäkerhet med tre underkategorier, vara rädd och nervös från början men successivt bli tryggare sin yrkesroll, behov av stöd i form av Inskolning och handledning, ha det teoretiska kunskaper men känna brister i praktiskt utövandet.

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content!Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av Inskolningsmetod. De Inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell Inskolningsmetod samt föräldraaktiv Inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av Inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av Inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva Inskolningen samt från den traditionella Inskolningen.

Området vi valde att studera är Inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett område inom förskolan som är ständigt återkommande, och forskning visar att det är väldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans värld. Syftet med studien var att granska hur några olika förskolor arbetar med Inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvärldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och våra frågeställningar är baserade på teorierna.

BakgrundStudien behandlar ämnet Inskolning på förskolan och användandet av traditionell Inskolningsform respektive föräldraaktiv Inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under Inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad Inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för Inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.