Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring Inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under Inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, Inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för Inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets Inskolning.

Inskolning är starten för barnet i förskolans värld och kan rymma många känslor för barnet, föräldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie är vårt syfte att belysa två Inskolningsmodeller som pedagogerna på vår utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att någon modell är mer lämplig och i så fall varför. Studien undersöker även föräldrars centrala tankegångar kring valet av Inskolningsmodell till deras barn. I denna studie så undersöks de två Inskolningsmodellerna ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda på om någon av Inskolningsmodellerna är mer lämplig än den andra för barnet. Vårt empiriska material utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger och föräldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med föräldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som både pedagoger och föräldrar anser vara av stor vikt vid en Inskolning och i valet av Inskolningsmodell.  Pedagoger och föräldrar benämnde trygghet som det viktigaste målet för Inskolningen.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på Inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av Inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i Inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika Inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för Inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller Inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars Inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid Inskolning/överInskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid Inskolning/överInskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med Inskolning/ överInskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att belysa Inskolning ur tre olika perspektiv, barnens, pedago-gernas och föräldrarnas. Det kan vara svårt för föräldrarna att lämna sitt barn till någon helt okänd och därför är pedagogernas roll viktig. Både barn och föräldrar måste känna sig trygga och välkomna när de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lämna ut enkäter till föräldrarna och obser-vera barnen samt pedagogerna och föräldrarna. Vi har utgått ifrån John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende. Resultatet av vår undersökning är att barnen använder sig av anknytningsbeteende för att fånga de vuxnas uppmärksamhet.

BAKGRUND: Hur kan en Inskolning gå till och vad finns det för Inskolningsformer ochInskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns Inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur Inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av Inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under Inskolningen.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om Inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring Inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi Inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs Inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

Syftet är att göra en undersökning om olika Inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika Inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god Inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika Inskolningsmodellerna.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för Inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med Inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid Inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid Inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka Inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med Inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar..

Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om Inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid Inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid Inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser.

Abstrakt  Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande.Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys.Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna.