Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionÀr operativ förmÄga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som Àr början pÄ ett lÄngsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvÀrld. ExpeditionÀr förmÄga Àr tankesÀttet som ska fÄ oss att bli mer framgÄngsrika i dels vÄrt deltagande i internationella insatser vÀrlden över men ocksÄ i vÄr beredskap pÄ hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktÀr kan liknas vid en expeditionÀr styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pÄgÄ under flera Är framÄt.

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier dÀribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka pÄverkar hÀlsa. Denna studies syfte Àr att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mÄngtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning Àn mÀn. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 mÀn. De beskrev en hÀndelse dÄ de upplevt lycka.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hÀlso- och sjukvÄrd för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI frÄn att söka hjÀlp. Goodmans metod tillÀmpades som modell för att strukturera förfaringssÀttet i litteraturstudien. SammanstÀlld data Àr baserat pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ art frÄn Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten pÄvisar att faktorer som begrÀnsar kvinnors hjÀlpsökande Àr förknippade med bristande kunskap, lÀkarens karakteristika, kÀnslomÀssiga aspekter, förhÄllningssÀtt till UI, Älder, grad av symtom och inverkan pÄ livskvalitet.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Övervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror frĂ€mst pĂ„ att vĂ„rt kaloriintag Ă€r större Ă€n vĂ„r energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanstĂ€lla forskning som beskriver olika omvĂ„rdande insatser som frĂ€mjar hĂ€lsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanstĂ€lldes och resultatet visades genom fyra teman som benĂ€mndes; att identifiera ohĂ€lsa, att vara en vĂ€gledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma Ă€r viktig för att barnet ska fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ ett tidigt stadium.

Fall och dess följder Àr ett stort folkhÀlsoproblem i hela vÀrlden. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall Àr en av de mÄnga viktiga förebyggande insatserna i sjukvÄrden. Med tanke pÄ att andelen Àldre ökar i Sverige och allt fler Àldre bor kvar hemma, dÀr en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvÄrden kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att anvÀndandet av höftskyddsbyxor, trÀning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgÄngsrika ÄtgÀrderna..

Bakgrund. Forskning har visat att fÄ barn, vuxna och ungdomar nÄr rekommendationerna gÀllande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skÀrmtid och regelbunden mÄltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skÀrmtid men i Kanada rekommenderas skÀrmtiden till max tvÄ timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skÀrmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande Älder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skÀrmtid, mÄltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i UmeÄ.Metod.

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i MilitÀrstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertÀnkandet tillÀmpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta Àr att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sÄdana, vilket innebÀr ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertÀnkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av nÄgot medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertÀnkande som huvudmetod, vilket framförallt hÀnförs till egenskaper som Äterfinns i multinationella operationer..

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 Är och Àldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som Àr 55 Är och Àldre upplever att de inte fÄr tillrÀckligt stöd frÄn vÄrdpersonal och nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa.Metod: Vi anvÀnde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa Àr: emotionellt stöd, vÄrdpersonalens stöd, nÀrstÄendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd Àr viktiga för postmenopausala kvinnors hÀlsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd frÄn nÀrstÄende och vÄrdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka stöd som Àr viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och mÀn, och om sÄ hur skillnaden sÄg ut. 101 studenter pÄ Högskolan i GÀvle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkÀt dÀr de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades pÄ 87 av de insamlade enkÀterna, 43 besvarades av mÀn och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Urininkontinens Àr ett globalt problem som förekommer hos mer Àn 50 miljoner av vÀrldens befolkning och Àr tre gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Urininkontinens medför en försÀmrad livskvalitet genom att bland annat pÄverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala vÀlbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vÄrd och frÀmja hÀlsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.