Dyskalkyli, eller specifik rĂ€knesvĂ„righet, Ă€r en specifik inlĂ€rningsstörning som innebĂ€rstora svĂ„righeter att handskas med siffror. Detta Ă€r en kvalitativ intervjustudie medförĂ€ldrar till ungdomar med dyskalkyli, dĂ€r frĂ„gor kring skolgĂ„ng, insatser och kĂ€nslorkring diagnosen samt relationen mellan förĂ€lder och ungdom berörs. Åtta förĂ€ldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som Ă€r mellan 12 och 19 Ă„r intervjuades.Analysen som gjordes Ă€r en sĂ„ kallad tematisk analys. De Ă„tta teman som studienresulterade i Ă€r: FrĂ„n upptĂ€ckt till utredning, Hur pĂ„verkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svĂ„righeter och dyskalkyli, FörĂ€ldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin pĂ„verkar idag och framtiden.FörĂ€ldrar upplevde skolgĂ„ngen som en jobbig tid för bĂ„de dem och deras barn och imĂ„nga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit.

Syfte & frÄgestÀllning: Huvudsyftet med denna studie Àr att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvÄrden. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ inblick i frivÄrdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur samarbetar kriminalvÄrden och frivÄrden i arbetet med utslussning för sexuellt dömda frÄn anstalter? Hur arbetar frivÄrden med eftervÄrden för sexuellt dömda? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀter har skickats ut till anstalter och frivÄrdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivÄrd och anstalt fungerar bÀttre Àn med andra myndigheter och verksamheter.

Syftet med studien var att undersöka hur personer med ett injektionsmissbruk, som medverkade i sprututbytesverksamhet i Sverige, upplevde att deras livskvalitet blivit annorlunda. Vidare undersöktes ocksÄ vilka insatser de blivit erbjudna och om de upplevde att de hade ett minskat riskbeteende. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes i studien för att undersöka detta var:? Vilka insatser inom sprututbytesverksamheten erbjuds personer med injektionsmissbruk att ta del av?? Hur anvÀnder sig personer som medverkar i sprututbytesverksamhet av den kunskap de erhÄller om hur de ska minska sitt riskbeteende?? Hur upplever personerna som deltar i sprututbytesverksamheten att deras livskvalitet blivit annorlunda?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en enkÀt som skickades till sprututbytesverksamheter i Sverige. De centrala begrepp som gÄr att Äterfinna i studien Àrharm reduction och livskvalitet och dessa begrepp Àr vÀsentliga nÀr det gÀller konstruktionen av enkÀten i relation till syfte och frÄgestÀllningar.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

The aim of this study was to examine and compare two municipalities? approaches to deal with men?s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers? opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas pÄ grund av samhÀllets genusordning, att kvinnor Àr det underordnande könet vars prestationer inte vÀrderas samma som mÀnnens.  Det visar sig ocksÄ att kvinnors behov av bekrÀftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkÀtundersökning ifylld av kadetter pÄ alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens Àr ett tÀmligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att mÀnnen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger Àven att de i högre grad kÀnner konkurrens gentemot mÀnnen pÄ grund av att Försvarsmakten Àr en organisation gjord av mÀn för mÀn och en frustration bland kvinnorna Àr uppenbara pÄ grund av kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar i Försvarsmakten..

VÄld mot kvinnor Àr idag ett globalt folkhÀlsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna vÀrlden över har upplevt fysiskt eller sexuellt vÄld i en nÀra relation. Kvinnor som utsÀtts för vÄld söker sig i högre grad till hÀlso- och sjukvÄrden Àn andra kvinnor. DÀrav Àr risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta vÄldsutsatta kvinnor i vÄrden. Sjuksköterskor utgör dÀrför en viktig roll i mötet och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnorna som söker vÄrd.

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förÀndrad relation till sin kropp som innebar svÄrigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motstÄndare i livet. Fibromyalgi Àr en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, dÀr problem i det dagliga livet frÀmst handlar om vÀrk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi Àr pÄverkan pÄ det dagliga livet stor, dÄ det ger allvarliga konsekvenser pÄ vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar förestÀllningarna om vilka mÀn som Àr vÄldsamma och vilka kvinnor som blir vÄldsutsatta. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för studien Àr, "Vilka mÀn tror du Àr vÄldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir vÄldsutsatta?" i en nÀra relation. Metod: En kvalitativ metod dÀr tvÄ öppna svar i en skriftlig enkÀt analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och en maktanalys pÄ diskursnivÄ. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att förestÀllningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill sÀga könsmaktsdiskursen.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur uppsökande verksamheter vÀljer att beskriva utlÀndska kvinnor som sÀljer sex i gatumiljö i Göteborg. FrÄgestÀllningarna Àr 1) Hur förstÄr forskningsdeltagarna att andelen utlÀndska kvinnor som sÀljer sex pÄ gatan har ökat pÄ senare Är? 2) Hur beskriver de dessa kvinnors situation och behov? 3) Hur arbetar de med mÄlgruppen och hur skiljer sig detta arbete Ät frÄn de insatser som riktas till svenska kvinnor?Undersökningen bygger pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av personer som möter utlÀndska kvinnor i sitt uppsökande arbete i gatuprostitution. Ansatsen i studien Àr abduktiv dÄ teorier valts redan innan analysen av materialet, men det har Àven funnits en öppenhet för nya infallsvinklar under arbetets gÄng. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med hjÀlp av en kritisk diskursanlys.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet pÄ Arosdöttrarna. LÄgutbildade, invandrande kvinnor har lÀnge varit en utsatt grupp i samhÀllet, prÀglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohÀlsa. SamhÀllets insatser för integrering har inte varit tillrÀckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera Är utan nÄgon huvudsysselsÀttning utanför hemmet. SprÄkinlÀrning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sÀtt har varit att ge kvinnor verktyg för att frÀmja deras empowerment, det vill sÀga, förmÄgan att hantera exempelvis problem.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.