Ingen resumé lÀmnad..

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad Àr adekvata för barn som har familjeproblem, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fÄtt fram ett relevant och ingÄende materiel som belyser Àmnet. Resultatet visar pÄ att organisationerna sÀtter barnet i fokus pÄ olika sÀtt, de har olika synpunkter och illvÀgagÄngssÀtt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi anvÀnt oss av eorier och begrepp som system och livsvÀrld av Habermas, byrÄkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar pÄ att det Àr viktigt att se till helheten och pÄ det som finns runt omkring, inte enbart pÄ de olika delarna och till problemet i sig..

Barnmorskor pÄ mödravÄrden har möjlighet att upptÀcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte Àr att undersöka barnmorskors instÀllning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn pÄ Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar pÄ att depressiva symptom under graviditeten Àr lika vanligt som postnatal depression. Forskning har Àven funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav Ätta mödravÄrdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms lÀns landsting, har intervjuats med utgÄngspunkt frÄn reflexiv metod.

Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa vÄldsbrott mot kvinnor i nÀra relationer. Det Àr vanligt att kvinnor inte anmÀler vÄld som utövas av en nÀrstÄende man alternativt vÀljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmÀlan. VÄldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rÀdsla för de vÄldsutövande mÀnnen Àr framtrÀdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stÀngda dörrar diskuteras Àven i samband med det eventuella kravet pÄ stödbevisning i svensk rÀtt..

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

?LÄngtidsarbetslösa i Sverige har sÀmre hÀlsa och vÀlbefinnande Àn andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhÀllet. Arbetslösa i allmÀnhet har en lÀgre kÀnsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva lÄngtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemÄl om stödjande insatser för mÀnniskor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med Ätta lÄngtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvÀstra Sverige.

Bakgrund: I hela vÀrlden Àr cirka 50 miljoner mÀnniskor drabbade av urininkontinens. I Sverige besvÀras minst 500 000 mÀnniskor och cirka 213 utav dem Àr kvinnor. Symtom pÄ inkontinens pÄverkar den drabbade bÄde fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ Ätta kvantitativa artiklar.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland mÀnniskor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. DÀrför har de börjat satsas pÄ olika hÀlsofrÀmjande insatser pÄ företag. FriskvÄrdstimmen Àr en sÄdan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hÀlsa.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att bland gymnasielÀrare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller utnyttjandet av friskvÄrdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att anvÀnda friskvÄrdstimmen men Àven undersöka om kvinnor och mÀn motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvÄrdstimmen. Vi vill ocksÄ undersöka om ledningen motiverar personalen till anvÀndandet av friskvÄrdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod anvÀnts och en jÀmförande design dÀr vi gjorde en enkÀtundersökning via internet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Runt om i vÀrlden faller allt fler kvinnor offer för mÀnniskohandel. I Sverige avslöjar polisen mellan 200-500 fall av mÀnniskohandel Ärligen, men det Àr svÄrt att veta hur mycket av denna illegala verksamhet som sker i det fördolda. Eftersom detta Àr ett internationellt brott som ofta Àr grÀnsöverskridande, sker de flesta insatserna mot mÀnniskohandel i samarbeten mellan lÀnder och med organisationer som ex. Förenta Nationerna. Men mÀnniskohandel Àr dock ett vÀxande problem i Sverige idag och jag ville istÀllet undersöka vilka nationella insatser man tagit till mot mÀnniskohandel i Sverige.